Gör som Finland och se på civilsamhället som en investering

Ett starkt civilsamhälle är avgörande för en välfungerande demokrati. Civilsamhällets organisationer bidrar dagligen till människors välfärd, delaktighet och säkerhet. Därför är det oroväckande att förutsättningarna för civilsamhällesorganisationer i Sverige inte utvecklas i den takt som krävs. Det senaste större omtaget på civilsamhällespolitiken gjordes 2009. Det har, milt sagt, hänt en hel del sedan dess – både i Sverige och i omvärlden. Regeringen behöver tydliggöra sin politik för civilsamhället.

Den finländska regeringen, som i veckan är på besök i Sverige för ett gemensamt regeringssammanträde, beslutade nyligen om en strategi för landets civilsamhällesorganisationer. Strategin gick snabbt att ta fram, och processen involverade oberoende experter och representanter från civilsamhället. Den svenska regeringen bör ta initiativ till en liknande process.

Ett första viktigt steg är att behandla civilsamhället som något värdefullt och konkret samhällsnyttigt. I regeringsförklaringen häromdagen lyfte Ulf Kristersson vikten av samarbete mellan staten och kapitalet. Men den tredje sektorn – civilsamhället, föreningslivet, idéburna aktörer – är också en avgörande del av Team Sweden.

Ord måste backas upp av beslut

De senaste åren har diskussionen i Sverige handlat mycket om fusk, fel och ineffektivitet – utan att det finns några siffror på hur stort eller litet problemet är. Visst, våra politiker yttrar en del fina ord om hur viktigt civilsamhället och föreningslivet är. Men orden behöver backas av politiska beslut och budgetposter.

En nyckel i Finlands strategi är att stöd till den ideella sektorn ses som en investering, inte som en kostnad. Man beräknar att satsningar på civilsamhället ger en sexfaldig avkastning. Sveriges regering bör ta fram liknande beräkningsmodeller som tydliggör civilsamhällets samhällsnytta.

Den finländska strategin har som mål att stärka civilsamhällets möjlighet till finansiering och självständighet, till exempel genom att utvidga rätten till skatteavdrag för gåvor. Man föreslår vidare en reform av statsunderstöden och en minskning av den administrativa bördan för att frigöra resurser till den faktiska verksamheten. Ett annat mål är att öka landets del av EU-finansieringen.

I Finlands strategi ingår även att uppmuntra medborgarna att engagera sig i frivilligverksamhet. Ytterligare ett viktigt uppdrag är att öka kunskapen om civilsamhället inom det offentliga. På så sätt vill den finländska regeringen stärka samarbetet mellan stat och civilsamhälle.

Tydliga ambitioner men otydligt mål

Det är tydligt att den svenska regeringen har ambitioner att förändra civilsamhällespolitiken, men det är otydligt vad den vill uppnå med sina ofta snabba beslut som saknar förankring. Fokus har hittills legat på minskade bidrag och på ökad kontroll, men för att värna ett starkt och oberoende civilsamhälle behövs också stimulanser. Det behövs framåtriktade insatser som skapar förutsättningar för finansiering och engagemang.

Att göra som den finländska regeringen och samskapa en strategi för resten av mandatperioden skulle vara ett konstruktivt sätt att tydliggöra och förankra civilsamhällespolitiken. En politik för civilsamhället, som tas fram tillsammans med civilsamhället. Med ett tydligt syfte: ett bättre samhälle med fokus på ökad välfärd, delaktighet och säkerhet.

Ge oss verktygen

En svensk strategi kan inte kopiera den finländska. Men behoven är liknande, vi uppmanar regeringen att:

• Ge Sveriges civilsamhällesorganisationer större möjligheter att säkra sin egen finansiering och stärka sin självständighet.
• Se över de offentliga systemen för statsbidrag och projektunderstöd, med målet att minska byråkratin och underlätta för civilsamhällesorganisationer att fokusera på sin kärnverksamhet.
• Ge civilsamhället effektiva verktyg och stöd för att bättre kunna använda EU-finansiering för exempelvis sociala innovationer och arbetsintegrerande projekt.
• Se över hur medborgarnas engagemang och frivilliginsatser kan underlättas, till exempel genom att skrota onödiga byråkratiska hinder.
• Främja en gemensam kunskapsgrund, bland annat genom att se till att civilsamhället i den offentliga statistiken kan särskiljas från offentlig och privat sektor. Det skulle förbättra beslutsfattandet och tydliggöra civilsamhällets viktiga samhällsbidrag.

Den svenska regeringen behöver formulera en tydlig och målinriktad civilsamhällespolitik, anpassad för 2020-talet. Att ta fram en nationell strategi för civilsamhällesorganisationer skulle vara ett viktigt steg mot ett ännu starkare, hållbarare och mer inkluderande Sverige.

debatt@altinget.se