Forssmed: Missriktad kritik från LSU om fritidskortet

Företrädare för LSU:s civilsamhällespolitiska råd undrar i en debattartikel om jag har missförstått ungdomsrörelsens förutsättningar, mot bakgrund av hur fritidskortet är konstruerat.

Inget allmänt stöd

Det enkla svaret är nej. Fritidskortet ska låta fler barn och unga upptäcka det fantastiska med att kunna röra på sig i en idrottsklubb, vara ute i naturen med scouter eller friluftsfrämjande eller sjunga i en kör. För att nämna några exempel. Inte minst viktigt är att de ska få vara en del av en föreningsgemenskap.

{{toplink}}

Det innebär inte att det är ett allmänt stöd till alla former av organisering. Och debattörerna har helt rätt i att fritidskortets främsta syfte inte är att stödja ungdomars egen organisering. Ett syfte är snarare att barn och ungdomar ska få fler vuxna och unga ledare i sitt liv som bryr sig om dem. För att vi vet att det är bra. Barn och unga som deltar i ledarledda och regelbundna fritidsaktiviteter löper till exempel mindre risk för att dras in i brottslighet och annat normbrytande beteende än barn och unga som inte gör det.

Ledarledda aktiviteter prioriteras

Detta är grunden till hur fritidskortet är konstruerat. Det får användas för betalning av avgifter för ledarledda fritidsaktiviteter som tillhandahålls av en godkänd utförare. Det faller sig naturligt att det ofta då handlar om vuxenledda aktiviteter, eller aktiviteter som leds av unga ledare för yngre barn, med tanke på att fritidskortet ska kunna användas av barn från åtta års ålder.

Organisationer som uteslutande riktar sig till ungdomar över 16 år och unga vuxna kommer inte att kunna betraktas som godkända utförare inom ramen för fritidskortet, medan det förstås finns alla möjligheter att ansöka om att få bli utförare om målgruppen 8–16 år omfattas av aktiviteten, även om ledarna är unga.

Ingen helhetslösning

Som jag skrev i min tidigare artikel, har vi inte utgångspunkten att fritidskortet är en lösning på allt. Ungdomars organisering främjar vi på andra sätt. I budgetpropositionen för 2023 ökade vi medlen för bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet till 290 miljoner kronor.

En av de första utredningarna vi tillsatte handlade om hur ett offentligt erkännande av ungas engagemang och insatser i civilsamhället kan utformas. För att fler ungdomar ska vilja engagera sig och organisera sig. Vi har nu tagit emot utredningsbetänkandet och arbetar vidare med utredningens förslag. Ungdomsorganisationerna är också välkomna att söka medel ur det engagemangslyft som regeringen lanserade tidigare i år.

Unga ska kunna organisera sig

Vi har också tillfört medel till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för att myndigheten ska kunna etablera en funktion för att stödja organisationerna i att utveckla sin förmåga att hantera administrativa krav.

Ungas självständiga organisering och inflytande i samhället är en central del av regeringens ungdomspolitik. Unga i hela landet ska ha möjlighet att organisera sig och utöva inflytande över samhällsutvecklingen. Ingen kan ta miste på regeringens engagemang i denna fråga. Därför tvingas jag konstatera att kritiken från LSU är missriktad.

debatt@altinget.se