Här är riksdagspartierna som vill ta efter Finlands strategi för civilsamhället

Det var i juni som Finlands justitieministerium publicerade regeringens civilsamhällesstrategi för 2023–2027. Den innehåller fem målsättningar för den här mandatperioden.

1. Stärkta förutsättningar för medelsanskaffning i civilsamhällesorganisationerna
2. Utvecklingen av statsunderstödsverksamheten
3. Stöd för att få EU-finansiering till Finland
4. Uppmuntran till samhällsaktivitet och frivilligverksamhet
5. Kunskapsgrund och samarbete för civilsamhällespolitiken

Altinget har bett de svenska riksdagspartierna svara på följande fråga, och att inleda med ja, nej eller kanske:

I Finland har regeringen antagit en civilsamhällesstrategi för åren 2023–2027. Tycker ni att det behövs en motsvarighet i Sverige?

Vasiliki Tsouplaki (V).

Ja.

Vänsterpartiet är positivt inställda till att inrätta en strategi likt den finska. Det organiserade civilsamhället är en viktig del i samhällsbygget. Runt halva landets befolkning bidrar varje år med ideella insatser och runt 6 miljoner personer är aktiva inom civilsamhället. Det civila samhällets organisationer bidrar i sin roll som röstbärare till att en mångfald av idéer och uppfattningar synliggörs och till att intressen och uppfattningar hos olika grupper i befolkningen företräds i offentligheten.

Genom att engagera människor i allt ifrån idrott till miljöfrågor och stödverksamheter för olika grupper bidrar ideella organisationer och föreningar till samhällsnyttan, samtidigt som man ger människor i hela landet möjligheter till ett rikare liv. Civilsamhället har även en viktig roll i kristider då ideellt engagemang och medmänsklighet fungerat som en motvikt till polarisering och motsättningar. Att civilsamhället har goda villkor för att verka är därför en central demokratifråga för Vänsterpartiet. Vi är skarpt kritiska till regeringens kraftiga nedskärningar på området.

Kristina Axén Olin (M)

Nej.

Civilsamhället i Sverige har en lång tradition, det är starkt samt utgör en omistlig del i vårt öppna samhälle. Engagemang i föreningar och organisationer skapar gemenskap, sammanhållning och demokrati. Politikens uppgift är att bidra och stimulera till goda förutsättningar för ett självständigt civilsamhälle, inte att begränsa eller detaljstyra.

Den moderatledda regeringen har fattat en rad beslut för att underlätta och främja människors engagemang i civilsamhället och volontärarbete.

Regeringen har höjt bidragen med flera hundra miljoner kronor, infört särskilt riktade medel för de som bidrar till att minska den ofrivilliga ensamheten hos befolkningen och till de organisationer som vänder sig till de mest behövande.

Riksdagen har beslutat om skärpta villkor kring demokrati för att minimera risker kring att pengar används för polarisering, hat och hot eller verksamhet som strider mot våra grundläggande demokratiska värderingar.

Utöver mer resurser utreds också nu om ändrade momsregler och utökade möjligheter för skatteavdrag skulle underlätta för civilsamhället.

Ett medmänskligt samhälle, med mer kärlek, omtanke och engagemang, är något vi moderater eftersträvar. Vi anser att Sverige redan har strategier för civilsamhället.

Mats Berglund, (MP)

Kanske.

Föreningslivet är en bärande samhällskraft. Vi vill förenkla för ideella organisationer så att det blir lätt för människor att ge av sin fritid till det gemensamma. Stöd och villkor för det demokratiska föreningslivet måste vara långsiktiga och tydliga. Tyvärr ser vi att regeringens politik går i motsatt riktning. Civilsamhällesorganisationer vittnar om att regeringen genomför stora förändringar utan ordentlig dialog och med otydliga mål. 

Det centrala just nu är kanske inte att formulera styrdokument, utan att bemöta den problematiska situationen som föreningslivet är i efter pandemin, lågkonjunkturen och inte minst Tidö-regeringens kraftiga åtstramningar. Vi vill därför genomföra ett civilsamhällelyft med 1 miljard i en permanent satsning på föreningslivet och civilsamhället. Syftet med denna satsning är att underlätta långsiktig planering och verksamhet och stötta föreningslivets infrastruktur, samtidigt som det ökar möjligheten för att nå ut med kulturarrangemang och föreningsverksamhet i hela landet.

Catarina Deremar (C)

Ja. 

Centerpartiet driver ett liknande förslag om en föreningsrättsutredning med syftet att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för verksamheterna. En sådan utredning skulle kunna utmynna i en civilsamhällesstrategi och då med inriktning att stärka ett fritt civilsamhälle som utgör en viktig grund för ett samhälle med tillit och en fungerande demokrati. Tyvärr ser vi hur regeringen har agerat i motsatt riktning med bland annat kraftiga nedskärningar av anslagen till studieförbunden som är en del av civilsamhället.

Kontakter med andra och bildning är centralt för att kunna orientera sig, forma självständiga uppfattningar och delta aktivt i samhället. Det stärker resiliensen vid motgångar och kriser. Här spelar civilsamhällets alla delar en mycket viktig roll. Ett exempel är folkbildningen där vi skapar rum för reflektion och gemensamt får djupare kunskap om vår värld. Det är viktigt att värna den fria bildningen. Den finns bara i demokratier eftersom den bygger på att människor kan bilda sig fritt och inte utifrån statlig styrning. Sådana verksamheter behöver främjas och det kunde då ingå i en civilsamhällesstrategi.

Roland Utbult (KD)

Nej.

Den svenska politiken har som mål att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin. Målet formulerades i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55). Den inriktning som anges i propositionen innehåller flera delar som liknar Finlands strategi för civilsamhället och utgör i dag grunden för regeringens politik. Det handlar till exempel om bidragssystem, dialog, kunskap och uppföljning av civilsamhällets villkor.

Någon plan på att ta fram en strategi som liknar den finländska strategin finns inte för närvarande.

Politiken utvecklas löpande. På senare tid har regeringen stärkt dialogen med civilsamhället genom arbetsmetoden sakråd och bildandet av Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD). Regeringen har även utvecklat bidragssystemet och inför nu ett nytt enhetligt demokrativillkor som ska stärka legitimiteten för både bidragssystemet och civilsamhället. Regeringen har även på senare tid tillfört medel som syftar till att öka människors engagemang i civilsamhället, samt tillsatt en utredning för att se över gåvoavdrag för juridiska personer.

Robert Hannah (L)

Kanske.

En direkt strategi har Liberalerna inte tagit ställning till men för oss är ett livskraftigt civilsamhälle en förutsättning för en vital demokrati. Bland annat vill vi se en samlad översyn av de olika statliga stöden till civilsamhället.

Civilsamhällepolitiken måste handla om att underlätta för civilsamhällesorganisationernas verksamhet. Det offentliga stödet till civilsamhället ska vara långsiktigt och ha tydliga ramar och mål. Barn- och ungdomsverksamhet samt verksamhet av, med och för grupper som annars har svårt att hävda sig bör vara prioriterat.

Något Liberalerna dock redan tagit ställning till är att staten bör skapa en strategi för forskning kring den civila sektorns förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Denna forskning kan med fördel drivas i en sammanhållen forskningsmiljö.

Alexander Christiansson (SD)

Kanske.

Vi sverigedemokrater kan eventuellt vara öppna för en sådan strategi. Det primära fokuset är dock att förbättra kontrollen över de medel som fördelas till civilsamhället. Vi har återkommande sett hur skattemedel hamnar i fickorna på kriminella och extremister, vilket måste åtgärdas innan vi går vidare med en strategi för civilsamhället. Det handlar om att implementera det demokrativillkor som vi, tillsammans med regeringen, har tagit fram och vidta ytterligare kontrollåtgärder för att rensa ut de oseriösa elementen från civilsamhällessfären. När dessa nödvändiga reformer har genomförts är vi öppna för att se över en statlig strategi för civilsamhället. Vi anser dock att detta endast kan ske när vi har säkerställt att de organisationer som tar emot offentligt stöd står upp för grundläggande demokratiska värderingar och är seriösa aktörer.”

Azadeh Rojhan (S)

Ja.

Vi är försiktigt positiva till detta, civilsamhällets utmaningar har förändrats över tid och en ny strategi kan vara ett sätt att finna svar på dessa utmaningar men också beröra civilsamhällets roll i dag och i framtiden.

{{toplink}}

anders@altinget.se