Forssmed om techbolagens överlevnad: ”Couldn't care less”

Förordningen om en inre marknad för digitala tjänster, DSA, har gällt sedan den 16 november 2022 och började tillämpas fullt ut i februari i år. 

I samband med att Folkhälsomyndigheten presenterade sina rekommendationer om skärmtid tidigare i höstas sade socialminister Jakob Forssmed att han förväntar sig att techbolagen följer de uppmaningar som riktas i rekommendationerna. 

– Jag förväntar mig att det får effekt hos techbolagen. Om det ska ske ytterligare reglering så behöver det ske på europeisk nivå. Och där följer ju jag och regeringen implementeringen av DSA mycket noga.{{toplink}}

Parallellt med inplementeringen av Digital Service Act, DSA, har Jakob Forssmed haft möten med de stora techjättarna för att diskutera hur deras produkter påverkar ungas användande av till exempel digitala medier. Om plattformarna ska regleras behöver det ske på europeisk nivå, eftersom länderna själva inte kan gå fram med nationell lagstiftning. 

– Frankrike har försökt, men det har inte varit möjligt. Och då är det ju inom ramen för DSA som den typen av reglering sker. Jag följer ju det här väldigt noga förstås. Jag har ju också tillskrivit kommissionen och verkligen uppmanat dem nu att använda sig av DSA. För det är kommissionen som är tillsynsmyndighet så att säga för alla de stora plattformarna.

Vilken respons har du fått i samtalen med bolagen? Sverige är inte en så stor aktör i sammanhanget?

– Nej, det är rätt. Men jag känner att jag behöver göra precis allt jag kan. Det är klart att de här rapporterar till sina företagsledningar om hur den nationella regeringen ser på deras verksamhet i Sverige. Men jag tycker att de har en förståelse för att de måste bli mycket bättre på att få bort skadligt innehåll från barn. Sen vet vi att de inte gör tillräckligt, säger Jakob Forssmed.

På pressträffen tillsammans med Folkhälsomyndigheten sade du att ”I couldn't care less”. Det var bolagens affärsmodeller du syftade på?

– Det var ju en fråga hur jag såg på om det inte blir svårt för de här företagen att klara sig  om användarna är där mycket mindre att klara sig. Det är inte min uppgift att se till att de klarar sig. Min uppgift är ju att värna barnens hälsa, så I couldn't care less om deras vinster och deras möjligheter att överleva på olika sätt.

Hur är intresset bland övriga EU-länder för att faktiskt gå längre än vad DSA gör idag?

– Det finns ett stort intresse för frågorna. Inte minst så har jag ju tagit initiativ till att vi i Norden samordnar oss. Och där har vi omfattande diskussioner om detta och alla är ju överens om riktningen. Det krävs mer av rekommendationer, regler och styrning här. För annars så är det någon annan som styr barnen.

Men Sverige saknar fortfarande viss lagstiftning för att implementeringen ska kunna fullföljas. I somras kom ett brev från dåvarande kommissionären för inre marknad Thierry Breton med en formell underrättelse till Sverige, vilket är det första steget i ett överträdelseärende. 

”Enligt de senaste uppgifter som kommissionen har tillgång till har Konungariket Sverige formellt utsett en samordnare för digitala tjänster i enlighet med artikel 49 i förordning (EU) 2022/2065. Enligt samma uppgifter har Konungariket Sverige dock fortfarande inte försett samordnaren för digitala tjänster med de nödvändiga befogenheterna enligt artikel 51 i förordning (EU) 2022/2065. Konungariket Sverige har inte heller fastställt regler för sanktioner för överträdelse av bestämmelserna i förordning (EU) 2022/2065, enligt kraven i artikel 52 i förordningen”, står det i brevet.

Jakob Forssmed säger till Altinget det saknas ett sista beslut för att kompletteringslagstiftningen ska kunna börja gälla den 1 december.

– Vi har utsett myndigheten, men har inte all lagstiftning på plats. Den propositionen levererades till riksdagen före sommaren, men riksdagen hann inte fatta beslut om den. Men då ska man komma ihåg att det här rör den delen av DSA som handlar om i sammanhanget små bolag. 

Genom EU-förordningen stärks kraven på transparens och skydd av minderåriga i onlinemiljöer. Det införs också skyldigheter för leverantörerna att inrätta kontaktpunkter och mekanismer för anmälan av olagligt innehåll och olagliga varor och tjänster. 

Näringsutskottet ska behandla lagförslaget på torsdag och kammaren väntas debattera och ta beslut den 23 oktober.

linda@altinget.se