Folklistaneffekten: Rekordhögt antal nominerade kandidater i EU-valet
Aldrig förr har så många svenska kandidater nominerats till ett EU-val som i årets val, enligt färsk statistik från SCB. Anledningen till ökningen stavas Folklistan.
BRYSSEL. Drygt 1 300 svenskar var nominerade som kandidater i EU-valet den 9 juni i år. Det är det högsta antalet någonsin i ett EU-val – och mer än en fördubbling av antalet nominerade förra gången det begav sig, i valet 2019. Det visar färsk statistik från statistikmyndigheten SCB.
Förklaringen bakom ökningen beror, enligt SCB, främst på att fler nominerades i gruppen ”övriga partier”. Där stod det nystartade partiet Folklistan, med entreprenören Jan Emanuel och tidigare EU-parlamentarikern Sara Skyttedal som frontfigurer, för cirka 60 procent av de nominerade.
Duon lyckades inför valet, genom en öppen lista, snabbt locka ett stort antal kandidater att kandidera för det nystartade partiet och blev också störst parti bland de övriga partierna i valet, dock långt ifrån fyraprocentsspärren. Strax efter valet lades partiet ner.
Fortsatt hög andel personkryss
EU-valet skiljer sig åt från riksdagsvalet genom att andelen personröster generellt är avsevärt högre. Den trenden bekräftades i årets EU-val: 46 procent av väljarna valde att lägga sin röst på en specifik kandidat, jämfört med 23 procent i senaste riksdagsvalet 2022.
Årets andel personkryss var en ökning med drygt sex procent jämfört med valet 2019 – men var ändå lägre än de val som hölls under perioden 1999-2014.
Vänsterpartiets väljare är de som i störst utsträckning, i jämförelse med andra riksdagspartiers väljare, personröstar – 64 procent – medan endast 34 procent av de socialdemokratiska väljarna kryssar för en kandidat.{{toplink}}
EU-parlamentariker mer utbildade
SCB:s statistik visar också att den genomsnittliga svenska EU-parlamentarikern har en högre utbildningsnivå än både den röstberättigade befolkningen i stort och sina politikerkollegor i Sverige.
Bland de röstberättigade svenskarna har 40 procent en eftergymnasial utbildning. Bland riksdagens ledamöter är motsvarande siffra 79 procent, medan den i regionfullmäktige är 64 procent och i kommunfullmäktige 56.
Bland de svenska Europaparlamentarikerna har 86 procent en eftergymnasial utbildning.
Mest utbildade av de 21 nyvalda svenska EU-parlamentarikerna är kvinnorna. Samtliga 13 svenska kvinnliga parlamentariker har en eftergymnasial utbildning medan motsvarande andel bland de åtta männen är 63 procent.
Danska ”ghettolagar” prövas i EU-domstolen