Lindestam: Säkerhet byggs tillsammans med andra
DEBATT. Europas säkerhet tryggas genom ömsesidigt beroende och solidaritet mellan medlemsstaterna, skriver Åsa Lindestam (S). Stärkandet av EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete måste följaktligen vila på mellanstatlighetens grund, samt vara fullt förenlig med Sveriges militära alliansfrihet.
Av: Åsa Lindestam (S)
vice ordförande av Försvarsutskottet
Sverige och Europa står i dag inför större och mer komplexa säkerhetspolitiska utmaningar än på mycket länge. Djupa kriser i öst och i syd, ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i vårt eget närområde, påverkansoperationer och cyberangrepp, klimatförändringar och det tilltagande hotet från terrorism påverkar oss alla. Sveriges säkerhet och välstånd påverkas nu mer direkt än tidigare av konflikter i EU:s grannskap. Jag är stolt över att den socialdemokratiskt ledda regeringen agerar kraftfullt på detta och har fattat beslut som ökar försvarsutgifterna med 24,7 procent mellan åren 2014-2020.
Samarbete minskar risken för konflikt
Diskussionen om utvecklingen av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik har intensifierats under senare år, inom EU såväl som här hemma, och det tycker jag är bra. Europas säkerhet handlar om att skapa ömsesidigt beroende och solidaritet mellan medlemsstaterna. Grannländer som har gemensamma värderingar och ett stort utbyte sinsemellan hamnar mer sällan i konflikt med varandra. Vi måste alltid hålla i minnet att europeiskt samarbete minskar risken för konflikter i Europa och i vårt närområde.
EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska plattform och jag anser det angeläget att EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete stärks. Samarbete ska dock, och detta är viktigt, vila på mellanstatlighetens grund och vara fullt förenligt med vår militära alliansfrihet.
Enat och effektivt EU genom den globala strategin
Inget europeiskt land kan i dag på egen hand förebygga eller möta hoten mot vår gemensamma säkerhet, till exempel det tilltagande terrorismhotet. Vi behöver därför ett EU som står enat och har förmågan att handla effektivt. Ramverket för att stärka EU som utrikes- och säkerhetspolitisk aktör är EU:s globala strategi.
Det är viktigt att strategin får praktiskt genomslag. Regeringen vill därför till exempel att EU i år ska besluta om upprättandet av ett permanent förstärkt samarbete mellan de medlemsstater som kan och vill samarbeta närmare inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.
Bred syn på säkerhet
EU:s medlemsstater fattade den 8 juni i år beslut om att stärka planerings- och ledningsstrukturerna för civila och militära krishanteringsinsatser. Förmågor är många, från militär till polis, åklagare, sjukvårdare, kriminalvårdare och MR-rådgivare och därmed unik för EU. En bred syn på säkerhet, där resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet genomsyrar alla insatser, kännetecknar EU som säkerhetspolitisk aktör.
Sverige är en ledande aktör inom EU:s civila krishantering, vi vill bland annat ge unionen bättre civila snabbinsatsförmågor. I tuff konkurrens med flera andra EU-länder har Sverige genom MSB fått möjligheten att ställa ett strategiskt lager till förfogande för EU:s civila krishantering. För mig är det viktigt att allt som EU bygger upp ska kunna samverka med och bistå FN, som är EU:s främsta partner i fält.
Den svenska linjen
I dessa osäkra tider där demokratin och det öppna samhället ifrågasätts och motarbetas är det viktigare än någonsin att vi utökar samarbetet med dem som delar de grundläggande värderingar på vilka vårt samhälle vilar. Vi ska värna demokratin, rättsstaten den enskildes frihet och ett solidariskt förhållningssätt till våra medmänniskor. Som en del av detta arbete vill jag se starkare sammanhållning inom EU och en stärkt gemensam säkerhets- och försvarspolitik. Den svenska linjen är och förblir densamma; säkerhet bygger vi tillsammans.
Fjellner: Ordval ofta avslöjande när det gäller påverkansarbete
Henriksson: Ett ja till EU:s försvarsbygge är ett historiskt misstag
