M: Låt inte Sverige hamna i bakvattnet i EU:s försvarssamarbete
DEBATT. Ett utökat försvars- och säkerhetssamarbete inom EU ska fokusera på realistiska områden och kräver en tydlig dialog med Nato, skriver Hans Wallmark (M), försvarspolitisk talesperson och Karin Enström (M), utrikespolitisk talesperson.
Hans Wallmark (M), försvarspolitisk talesperson
Karin Enström (M), utrikespolitisk talesperson
Europas säkerhetsläge har destabiliserats under de senaste åren. Detta är en utveckling som få kan ha missat. Det har varit, och fortsätter att vara, en turbulent tid för Europa där ett aggressivt och oförutsägbart Ryssland direkt bidragit till ökade spänningar i regionen. Det handlar bland annat om territoriella kränkningar, aggressionen i Ukraina och den illegala annekteringen av Krim.
Parallellt med utvecklingen i Sveriges närområde påverkas vi även av faktorer som utvecklingen av den säkerhetspolitiska länken mellan Europa och USA och sönderfallet i Europas södra grannskap.
EU och Nato ska komplettera varandra
Denna verklighet ställer nya krav på Europa och testar den europeiska samarbetsviljan. Vi moderater är fortsatt övertygade om att säkerhet bäst byggs tillsammans med andra och därför är vi positivt inställda till ett fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete inom EU om det ger en större nyttoeffekt för Europa.
Det är dock viktigt att påpeka att det europeiska försvarssamarbetet inte är ett självändamål. Till exempel ska det inte duplicera sådant som Nato redan gör. EU ska alltså ha en dialog med Nato för att undvika detta. Utgångspunkten är den gemensamma samarbetsdeklaration som Nato och EU gjorde vid Natotoppmötet i Warszawa 2016.
Realistiska områden
Vi vill även betona att ett fördjupat försvarssamarbete inom Europa inte ska innebära stora extra kostnader. Det ska inte innebära en gemensam EU-armé eller att länder ger upp beslutsrätten över det egna nationella försvaret.
Det fördjupade försvarssamarbetet inom EU ska istället fokusera på områden som till exempel underrättelsearbete, cyber, gemensam förmågeutveckling, bättre insatsförmåga, lägesbilder och transportkapacitet, det vill säga områden som är realistiska och fyller samarbetet med ett verkligt innehåll.
Måste främja även Sveriges intressen
Sveriges intressen måste också tillvaratas i det allt tätare samarbetet. Samarbetet får inte bli en angelägenhet bara för de stora länderna och de stora försvarsindustriföretagen. Idag finns det en vilja hos de flesta europeiska länderna att fördjupa och förstärka samarbetet och många av strukturerna finns redan på plats. Nu återstår det för Europas länder att se möjligheterna med ett utökat försvarssamarbete och sedermera utnyttja detta.
Regeringen bör därför vara mer proaktiv i arbetet med det europeiska försvaret än vad som varit fallet. Hittills har den svenska regeringen varit sent in i processen i ett läge när arbetet med det europeiska försvaret har tagit fart på allvar. Risken med ett sådant agerande är att Sverige kan hamna i bakvattnet och att viktiga beslut tas utan att Sveriges intressen beaktas.
Uppfylla sin potential
Sverige ska vara en betydelsefull röst i fortsatta arbetet för en mer säker omvärld. I Europa betyder detta, enligt oss moderater, att vi bör arbeta för ett utökat europeiskt försvarssamarbete, på de områden där det är relevant, så att EU kan uppfylla den potential som unionen har som försvars- och säkerhetspolitisk aktör.
Henriksson: Ett ja till EU:s försvarsbygge är ett historiskt misstag
Replik: Fjellner blundar för lobbyismens problem
