Säkerhetsvinkeln ser ut att bli nyckeln för framtida EU-agendan

Inför en vecka där utkasten inför det kommande stora styrdokumentet för unionen slutligt antas, smalnas nu alternativen av. Men det är tydligt att försvarsfrågorna växer kraftigt på dagordningen. “Hoten utifrån“ blir förgrunden för mycket av den politik som väntar framöver.

Den strategiska agenda som ska styra unionens arbetet de kommande fem åren ser enligt läckor och medierapporteringen ut att skilja sig kraftigt från den nuvarande.

Nästa helg vet vi vad som blir budet från stats- och regeringscheferna för den politik som ska bedrivas framöver – men under våren har utkasten också uppmärksammats friskt.

Och det är inte förvånande – för som styrdokument är det mycket ofta hänvisningar till den “strategiska agendan“ som används när EU-kommissionen motiverar varför det ena förslaget efter det andra läggs fram, trots motstånd i flera huvudstäder.

Säkerhet är svaret

Sett till tongångarna som ser ut att dominera – motiverar den “oroliga omvärlden“ mycket i den kommande agendan – med resiliens och säkerhet som ledord. Att ta fram fler svar mot Rysslands invasionskrig i Ukraina ska då kombineras med bland annat svar på statsstödspolitiken i USA och Kina.

{{toplink}}I det första fallet bäddas för bland annat mer gemensam försvarsupphandling och gräddfil för försvarsindustrisatsningar – genom att dessa ska bli så kallade “projekt av särskilt intresse.“

I det senare trycks det i både handels- och konkurrenskapitlen på att unionen behöver stärka den egna produktionskapaciteten av andra strategiska produkter. Det minskande beroendet utifrån är återkommande även i bland annat energipolitiken.

Upprörda tidigare tillrop om att det tidigare flaggskeppet “gröna given“ och klimatpolitiken får ta ett kliv tillbaka, tonas ner av experter som följt frågan under längre tid.

Istället ses just ihopkopplingen av gröna givens lagstiftning till säkerhets- och tillväxtpolitiken som ett sätt att ge skjuts åt implementeringsarbetet, enligt exempelvis Simone Tagliapietra vid Bruegel i en intervju.

Pandemin glöms bort?

Men det som ännu inte tar stor plats upprör samtidigt. Från hälsopolitiska företrädare kommer förvånade utrop om att konsekvenserna av pandemin inte skapat mer tryck på åtgärder på det området.

För även om andra rådskonstellationer pekat ut riktningen för “hälsounionen“ framöver med en relativt tung agenda, så är toppmötets strategiska dito det dokument som EU-kommissionen måste lyssna mest på.

{{toplink}}

Men de “vanliga rådsslutsatserna“ kräver fortsatt enighet, och förtjänar likaså de närläsning.

På samma sätt som tidigare inspel till bland annat konkurrens- och industriområdet, kommer nu också inspel de närmaste dagarna från fler rådskonstellationer inom hälsoområdet (den 21 juni) och på jordbruksområdet (den 24 juni). Därtill har exempelvis det kommande miljöpolitiska programmet antagits i veckan hos miljöministrarna.

Klimatrisker och anpassning

Och för miljöministrarna återkom risk- och säkerhetstänket i flera av skrivningarna.

När det kommer till ny politik ser just “klimatrisker“ ut att vara ett område där det finns mer aptit på lagarbete framöver. Klimatanpassningsfrågor har exempelvis inte varit särskilt dominerande under denna mandatperiod. Men det lär komma mer av, eftersom konsekvenserna av att inte agera, pekas ut som “katastrofala“. 

Kopplat till risktänket nämns exempelvis reviderade färskvattenregleringar för att säkra dess tillgång, samtidigt som en reviderad kemikalielagstiftning i Reach ses som en pusselbit i arbetet med att öka återvinningen och minska importberoendet. Uppmaningar läggs också fram om lagstiftning som ser till att det materiella fotavtrycket minskar (och därmed även unionens importberoende).

Men det skickas där också en tydlig uppmaning till kommissionen att lyssna in landsbygdsministrarnas efterföljande inspel på jordbruksområdet – som väntar i nästa vecka.

Hur detaljerad listan där blir, återstår att se, eftersom vissa länder trycker på för att önskelistan inte ska föregå långtidsbudgetförhandlingar och den strategiska agendan.

Men en sak är klar: Försörjningstryggheten av livsmedel tar ett rejält kliv framåt. För att samtidigt kunna kombineras med miljöambitioner, trycks det eventuellt på för mer åtgärder i stil med de klimattullar som redan införts på utsläppshandeln.

Silly season i önskelistearbetet

Det är intensiva veckor i formandet av den kommande mandatperioden i EU-maskineriet som pågår. Vad som återstår när dammet lagt sig blir spännande att följa upp. Så visst, du kanske har checkat ut totalt i sommardimman nästa helg. Men ett lästips är nog ändå att ge den strategiska agendan en stund i hängmattan.

Forrige artikel Så vann EU-kommissionens drottning EU:s fejkade valkampanj Så vann EU-kommissionens drottning EU:s fejkade valkampanj Næste artikel EU gör sig klar för angrepp i grönt handelskrig med Kina EU gör sig klar för angrepp i grönt handelskrig med Kina