Trafikverkets generaldirektör om tågplaneringen: Tveksam om vi lyckas

Trafikverkets generaldirektör är orolig att myndigheten inte ska nå kraven på mer framförhållning i tågplaneringen. Men Roberto Maiorana ser dock vägar framåt, och hämtar bland annat inspiration från flyget. 

Enligt EU-regler ska tågbolag kunna sälja biljetter minst fyra månader innan avgång. Därför ska också infrastrukturförvaltaren, i Sverige Trafikverket, lämna besked om planerade begränsningar i liggande tågplan inom den tiden.

Kraven började gälla i Sverige från årsskiftet. Men hittills har implementeringen inte gått enligt plan. Fem veckor innan påsk gick det fortfarande inte att boka biljetter hos SJ och andra tågbolag, vilket har fått kunder att rasa och bolaget att peka på att Trafikverkets detaljerade planering inte är klar.

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana medger att situationen är olycklig. Särskilt med tanke på att visionen med det nya planeringssystemet MPK, generaldirektörens ”bebis” som tidigare planeringschef, var en helt annan.

– Jag tycker naturligtvis att det är jättetråkigt att vi inte kommer upp till en standard som jag menar att man ska förvänta sig. Men detta är en jätteutmaning, säger han till Altinget.

Generaldirektören är till viss del självkritisk och ser att myndigheten inte lyckats beskriva frågans komplexitet. Även tidigare har påsken, Kristi himmelsfärd och många delar av sommaren varit perioder där det görs mycket arbete i anläggningen, säger han. 

Samtidigt börjar Maiorana tvivla på den tågplaneringsmodell som det nu ställs krav på.

– När jag säger det, så är det inte så att vi inte ska följa den instruktion som vi ser att direktivet innebär. Kravet är dessutom så att vi ska leverera det här på 18 veckor. Vilket vi aldrig, aldrig har gjort tidigare. Vi har ju klarat oss bra på 13 veckor. Men vi ska ge ännu bättre framförhållning för resenärerna, säger Maiorana och fortsätter:  

– Men jag är bekymrad över om det här egentligen är en modell som kommer att lyfta. Med tanke på att vi stoppar in ännu fler jobb i anläggningen, vi vill ha ännu fler tider för att köra tåg, och vi vill ha en överflyttning från väg till järnväg.

– Vi ska naturligtvis göra allt vi kan för att få det här pusslet att gå ihop. Men jag börjar känna en oro över om vi kommer att lyckas.

Inspireras av flyget?

Trafikverket har i dag flera förelägganden på sitt bord. Bland annat för att inte leva upp mot fyramånaderskravet.

För att hantera utmaningarna ser Roberto Maiorana att det finns anledning att ställa frågan: Varför kan inte järnvägsbranschen inspireras av andra aktörer, som till exempel flyget?

– I dag är det en ensidig kritik mot att Trafikverket inte har levererat. Men flygbranschen har aktörer som jobbar på ett helt annat sätt med förändringar i tidtabeller och schema, säger han och lyfter ett eget exempel:

– Jag hade privat en resa bokad i oktober, som helt enkelt senare meddelade några veckor efter jag bokat och betalt att ”vi kommer inte att flyga den här avgången”. Då fick jag välja att boka om flyget till valfri annan avgång, få pengarna tillbaka, eller en check för att boka nytt.

Sena bud med saftigare kompensation

Dessa regler härstammar istället från EU-förordningen om flygpassagerares rättigheter. Liknade regler är också på väg att införas på järnvägssidan.

– Så har man ju inom flyget löst en osäkerhet.

Maiorana kommer också från en bakgrund i flygbranschen, som tidigare chef på SAS under mer än ett decennium.

– Där gick vi ju från årsplaner till halvårsplaner, och idag kan du lägga in en destination några veckor innan avgång, och du kan boka på och boka av. Jag ser inte den utvecklingen i tågbranschen. Så när vi nu står inför en utmaning så vill jag räcka upp en hand och fråga: är det här en modell som kommer att funka?

Kontroversiellt - men viktigt

Han förstår att åsikten kan anses kontroversiell, men söker nu dialog med branschen.

– Men jag tror att det är dags att börja ställa den frågan. Min ambition är att resenärer, oavsett om jag väljer flyg eller järnväg, ska kunna boka resor med lång framförhållning…

Men då vara beredda på att förhållandena kan ändras?

– Ja, fast oftast kommer du till destinationen du har tänkt dig. Och jag tycker att det finns ganska många likheter, säger Maoirana och tillägger:

– Det är klart att jag kan fatta att det kan det vara svårt att boka om till en alternativ resa, när vi sent säger att det inte går några tåg mellan exempelvis fredag 17 och söndag samma tid. Jag säger inte att det finns en enkel lösning, men jag säger att den diskussionen saknas.

Men ni står som ägare och förvaltare för rälsen. Kan inte ny teknik lösa detta? Ni pratar ändå om att ni kan få in mer tåg med det nya MPK-systemet?  

– Ja, och det är därför vi utvecklat systemet, för att vi ska ha en mycket bättre planeringen. Och i en förenklad bild är det så att man som resenär kan fråga sig ”Hur svårt det är att ta fram en tidtabell?”

– Men i den tidtabellen är det inte bara tåg som ska gå mellan A och B. Det ska repareras, underhållas och utvecklas samtidigt. Den delen tycker inte jag är så tydlig.

Samtidigt lider ni av kompetensbrist bland de som kan göra underhållsarbetet?

– Ja så är det. Och det jag främst vill är ju att vi ska kunna leverera. Men samtidigt tycker jag att det blir lite enkelt att peka på att det ”inte är Trafikverket som gjort sin plan”. Jag tror att branschen behöver fundera mer bredare än så.

Men om ni skulle få ändra er, så skulle väl också incitamenten och piskan minska inför att faktiskt leverera det ni ska?

– Ja, fast jag är inte helt säker på hur det där systemet funkar idag. Det verkar ju inte funka så bra. Och vi lever ändå med en alldeles för sen revisionsplanering.

Finns redan skiss att utgå ifrån

Han pekar samtidigt på att tågplanen som sätts året innan skulle kunna fungera för att ge den framförhållning som efterfrågas, även om den senare också kan förändras.

– Väldigt mycket av det som läggs i tågplanen är egentligen en information om hur man egentligen skulle kunna trafikera.

Skulle man i stället inte kunna skärpa styrmedlen som kritiserats av Riksrevisionen? För vad skulle annars vara moroten?

– Ja, fast en morot skulle väl vara att se fler som väljer tåget, och att det är fler som är nöjda med tåget. Det tycker jag är den starkaste moroten, om man är kundorienterad.

Varför skulle jag som operatör få fler kunder, om jag inte kan erbjuda en produkt som är tillförlitlig?

– Men jag menar att det skulle kunna vara så, i större utsträckning än vad det är idag. För det vi berättar idag, är att ”du kan inte boka din resa när du ska ut och resa i påsk”, säger Maiorana och avslutar:

– Om man följer SJ:s utveckling så verkar det ändå vara så att tågen går med hög beläggning. Men vad händer i slutändan om jag inte får tag på min resa? Då löser jag väl resan på ett annat sätt.

Forrige artikel Utredare föreslår en permanent lex Cementa Utredare föreslår en permanent lex Cementa Næste artikel Trots kompetensbrist – nytt vägtrafikregister fortsatt i fokus för Transportstyrelsen Trots kompetensbrist – nytt vägtrafikregister fortsatt i fokus för Transportstyrelsen