Trafikverkets chef: Vi byter hjärtan mitt i ett maraton

Genomförandet av det nya tågplaneringssystemet MPK inom Trafikverket har dragits med ett stort antal problem.

Ansvarig för genomförandet är numera Anna Ericsson, som sedan lite mer än tre månader tillbaka är ny verksamhetsområdeschef för Trafik, där tåglägesplaneringen och genomförandet av det nya MPK-systemet ingår.

Vad är ditt intryck hittills av införandet?

– Jag kan ändå säga att jag är på riktigt imponerad av arbetet som lagts i projektet för att se till att det ändå går resenärtrafik och gods, trots alla de här utmaningarna. Jag jämför det med att vi har gjort hjärtbyte under pågående maraton, säger Ericsson till Altinget och fortsätter:

– Så här stora förändringar är verkligen ett systemskifte i modern järnvägshistoria. Det tar oftast en viss tid och behöver få ta det. Men man kan väl ändå säga att införandet gett stora och helt oönskade konsekvenser. Och det är det läget vi ser, där vi står nu.

Tufft uppdrag

Vinterns och vårens tågkaos har flera gånger uppmärksammats och lett till hård kritik från många håll. Bara i veckan undanröjdes en tågstrejk i sista stund, till viss del baserat på frustration hos fackliga representanter för att antalet sena schemaändringar ökat som en följdeffekt av den sena slutliga tågplaneringen.

Hur ser ni på ert ansvar för situationen?

– Jag tycker att det är självklart att vi har en del av ansvaret. Det är ju kopplat till framförhållningen i tågplanen. Den pusselbiten av framförhållningsfrågan, den ska vi ta ansvar för. Och det gör vi, vi gör otroligt många delar som vi ser positiva effekter av, säger Anna Ericsson och fortsätter:

– Men det är alltid utmanade med hård kritik. Och det är alltid utmanande när man förlorar ett förtroende, om det är så. För mig är det jätteviktigt att man har förtroende för det vi arbetar med och har ansvar för.

Hon ser samtidigt mycket positivt på att intresset för tågresande och godstransporter fortsatt är så högt.

– Så trots stök, med vilda strejker, varsel och utmaningar med tåglägen, så tycker jag att det känns som ett tryggt och grönt transportsätt. Förhoppningsvis så rullar ändå tåg med resenärer och gods – trots utmaningar.

Men samtidigt, nu pågår det till och med minusplanering, där tåglägena kommer efter avgången. Det kan väl inte vara så bra för förtroendet?

– Ja, fast om man säger så här: När vi implementerat det nya planeringssystemet så har vi dragits med otroliga prestandautmaningar. Det har inte spelat roll hur många resurser vi tillsatt.

Problem staplas på varandra

Ericsson beskriver det som att myndighetens tågplanering hamnat i en ”backlog”, där sista minuten-lösningar och de slutligt fastlagda tåglägena till slut flutit ihop.

En av orsakerna är att själva tågplanerarnas arbete – som är de som lägger fast slutliga tågplanen – fördröjts kraftigt av att de digitala verktygen de arbetar i inte fungerat.

– Det har varit som att sitta på en gammal hemsida som bara tuggar, förklarar Ericsson.

Särskild händelse betar av situationen

När det var som värst kunde endast runt en lägesplanering ske per dag, relativt den tidigare nivån på 15 per person och dag.

Efter att en särskild händelse inrättats på myndigheten, har ett av de främsta målen varit att få upp prestandan. Och nu börjar läget förbättras något, även om man ännu inte är tillbaka på tidigare nivåer.

– Vi har kommit till bukt med en del av de buggar som funnits, och de funktionalitetsbrister och prestandautmaningar som funnits i systemet, säger Ericsson, som samtidigt tillägger:

– Men den pågående operativa verksamheten har varit en extremt stor utmaning. Men tågen har ändå gått under året.

Söker stöd utanför

Luckorna som arbetats upp i systemet är samtidigt så många att Trafikverket, trots de stora antalet anställda, nu funderar på att söka stöd från branschen.

– Det handlar om ett fåtal procent. De har vi bett om att tågoperatörerna ska gå tillbaka på och titta på om de planerar att köra dem. De lägen som man vill använda, ska man lägga tillbaka, de andra ska man ta bort.

Beror det på personalbrist hos er?

– Vi har helt enkelt inte hunnit att titta igenom backloggen, för att vi har de här prestandautmaningarna.

Får de ersättning?

Branschen söker nu kompensation för de extrakostnader som tillkommit, och vill även ha in vitesskrivningar inför kommande års avtal på järnvägsmarknaden för att klargöra ansvarsförhållandena.

{{toplink}}

Men hur myndigheten ställer sig till den begäran, vill inte Ericsson gå in på.

– Det är frågor som blir viktiga att komma tillbaka till framöver, säger Ericsson och tillägger:

– Frågor kring kompensation och vitesklausuler, det får vi diskutera och ta då. Fokus just nu får vara det operativa.

Tidigare mål har inte nåtts – varför ska de nås nu?

Under den senaste planen, siktar Trafikverket på att nå en framförhållning på fyra veckor till i augusti. Målet är nu att kunna nå tio veckors framförhållning till tågplaneringsårets slut.

Därmed är de tidigare målen på att vara tillbaka på "status quo"- tolv veckors framförhållning – i sommar skrotade.

Men Ericsson ser mycket positivt på nästa år.

– Där ser vi plötsligt en funktionalitet som man ville ha med sig in i det här nya systemet. Det har givit resultat. Så nu är vi uppe i 50 procent i planerat tågläge. Det är liksom ljuset i tunneln. Vi kommer att säkerställa att vi har framförhållningen som vi ska ha, i enlighet med vitesföreläggandet, säger Ericsson med hänvisning till Transportstyrelsens tillsynsarbete.

Med tanke på att det krånglar så mycket nu, varför ska det funka bättre nästa år?

– För att det finns en funktionalitet i det nya systemet, kallat erfarenhetsbaserad planering, som gör att vi aldrig legat så bra till i en tågplaneförändring, om jag är rätt informerad, svarar Ericsson.

jacob@altinget.se