Efter Riksrevisionens sågning – Trafikverket vill vässa åtgärderna

Två av de statliga styrmedel som införts för att minska tågförseningarna möter kraftig kritik i den granskning som genomförts av Riksrevisionen.

Varken systemen med kvalitetsavgifter, där den som orsakar en försening ska betala en avgift till den andra parten, eller regressrätten, som innebär att merkostnaderna också ska täckas, anses ha levererat. Orsaken är bland annat att systemen är administrativt krångliga, vilket gjort att utredningsarbetet av varje ärende i sig kostat lika mycket som själva avgiften. Samtidigt har antalet förseningar inte minskat efter införandet av styrmedlen.

Internt på Trafikverket delas delvis kritiken från Riksrevisionen, men Thomas Andersson, avdelningschef på Trafikledningsområde Nord i Trafikverket, menar samtidigt att det finns potential att punktligheten kan bli bättre framöver. Det beror delvis på införandet av det nya digitaliserade tågplaneringssystemen, MPK, som Andersson är delansvarig i implementeringen av.

– Istället för en stelbent årsplan så kommer tågtidtabeller att kunna ändra successivt vilket gör att man kan ändra på tidtabeller med låg punktlighet och nyttja kapaciteten i järnvägssystemet effektivare, säger Andersson. 

Går det att jobba vidare med de här styrmedlen, eller borde de skrotas?

– Det går inte att dra så stora slutsatser än. Men vi har inte sett att det lönar sig att jobba med kvalitetsförbättringar på det sätt att det ska löna sig ekonomiskt också, säger Andersson till Altinget.

Tydligare nota för förseningar

Thomas Andersson menar bland annat att implementeringen av nya orsakskoder, som följer på införandet av det omtalade MPK-systemet, kan leda till att styrmedlen får en tydligare effekt. Orsakskoderna fastställs mellan aktörerna på marknaden för att klargöra vem som orsakat störningar.

– Det kommer att vara lite på prov i början, men så småningom kommer det att börja kosta pengar när vissa orsakskoder inträffar, där det tidigare inte gjort det. Det kan göra att det stimulerar aktörerna för att undvika att störningarna inträffar.

Om det inte innebär att man då kommer att försöka att skylla ifrån sig i alla lägen?

– Det är ett samspel mellan Trafikverket och järnvägsföretagen. Men går exempelvis ett godståg iväg senare, och vi inte får reda på varför, så kommer det då att börja kosta pengar. Då kommer det löna sig att börja jobba med kvalitetsarbete där, säger Andersson.

Förbättringsarbete fördröjs

Dessa effekter kommer dock inte att kunna ses i första taget. Inte heller kommer andra åtgärder som planeras för att underlätta trafikledarnas arbete med att förebygga förseningar att implementeras den närmsta tiden.

Just nu läggs nämligen allt krut på att få det nya digitaliserade planeringssystemet, Marknadsanpassad planering av kapacitet, MPK, i rullning. Och det arbetet tar ut sin rätt.

– Vi kan säga så här, tågen rullar och det mesta ser bra ut. Men vi jobbar med en hel del workarounds, som man säger, med manuella arbetssätt som gör att det blir lite omständligare planeringsarbete, säger Thomas Andersson och fortsätter:

– Internt i Trafikverket så sliter vi ganska hårt inom verksamhetsområde trafik, där jag jobbar. Våra medarbetare jobbar nu extra, och samtidigt arbetar vi i samlingsgruppen för att åtgärda och förbättra saker, som idag innebär att vi gör en del manuella och extra arbetsuppgifter. Det är full fart och framför allt full fart med extraarbete, och så kan vi inte hålla på hur länge som helst. Vi har inte hur mycket bemanning som helst och måste tänka på arbetsmiljön.

jacob@altinget.se