Oppositionens kritik: ”Politik för ökade fossilsubventioner”

Regeringens miljöbudget, det vill säga utgiftsområde 20, innehåller ett par satsningar. Framför allt handlar det om en ökning av Industriklivet samt en ökning av anslaget till internationella klimatinvesteringar. I övrigt är det i stort sett mindre eller större nedskärningar i samtliga anslag, framför allt vad gäller skydd och skötsel av natur.

Det här – tillsammans med övriga uppmärksammade åtgärderna från regeringen vad gäller reseavdraget, fossila subventioner till drivmedel, neddragningar på järnvägsunderhåll och en plötslig indragning av miljöbilsbonusen – får oppositionen att rasa.

– Budgeten är ganska extrem och ganska pinsam när det gäller klimatambitionerna. Det finns en massa saker som borde göras nu, men som regeringen underlåter att göra, säger Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ali Esabti vid en pressträff.

– Klimatkrisen kräver att staten och det offentliga tar en aktivare roll, men nu går vi i motsatt riktning. Det är beklämmande, fortsätter han.

Indragningen av miljöbilsbonusen får inte fullt genomslag under nästa år, däremot under år 2024. Då går anslaget från 6 miljarder till noll kronor. Utfasningen av Klimatklivet får också genomslag först längre fram, år 2025 är det anslaget nere på en miljard, enligt regeringens prognos. I anslaget för Klimatklivet ryms också en av regeringens hjärtefrågor på klimatområdet: laddstolpar.

Något förvånande minskar inte bara anslagen till skydd av natur, utan även till åtgärder för redan skyddad natur samt till havsmiljön.

MP: Politik för ökade fossilsubventioner

Miljöpartiets språkrör Per Bolund skräder inte orden vid en pressträff tillsammans med Janine Alm Ericson, ekonomisk politisk talesperson.

– Det är en politik för ökade fossilsubventioner. Det är en politik för höjda utsläpp här och nu. Det är en politik också för fler kalhyggen, fler utrotade djur och växter, mindre liv i våra hav. Det är helt enkelt en kolsvart budget, säger han och fortsätter:

– Jag kan med stor sorg konstatera att det här är en fullständigt förödande klimat- och miljöslakt. Man stryker mångmiljardreformerna. Man stryker de små miljonreformerna. Det verkar inte som om det finns någon klimatreform som är för liten för den här regeringen för att stryka.

Enligt Per Bolund är det en budget som är mer färgad av hatet mot Miljöpartiet än omsorgen för planeten. Den för också Sverige från att vara ett land med världens bästa klimatpolitik till att bli ett land med världens sämsta klimatpolitik, enligt hans bedömning.

– Det här är ju också tyvärr bara början, säger Janine Alm Ericson.

”Politik som gör oss mer beroende av fossila bränslen”

Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson för Centern, är även han bekymrad över den budget som regeringen nu rullar ut för nästa år.

– Regeringen säger det ju själva i sin konsekvensanalys, att det blir svårare att nå klimatmålen. Det är oroande av flera skäl, säger han och fortsätter:

– Det är en politik som gör oss mer beroende av fossila bränslen från skurkstater som Ryssland. Och den stora omställning som näringslivet efterfrågar sätts på paus.

Men regeringen säger att man inte minskat ambitionerna för klimat- och miljöpolitiken?

– Det är tomma ord. Man kan titta på deras egna beräkningar, det är en politik som inte styr mot målen i praktiken. Klimat- och miljöministern har utlovat en jättesatsning på smååtgärder för klimatet. Men jag hittar bara ett par stycken. Det är verkligen ingen hagelskur.

Pourmokhtari svarar inte

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har utlovat svar i budgetpropositionen på hur regeringen ska nå klimatmålen, framför allt utsläppsmålet för transporter där regeringens beslut så här långt gått i fel riktning.

I den så kallade klimatredovisningen, en bilaga till miljöbudgeten, framkommer det att målet inte längre är inom räckhåll. "Regeringen bedömer att transportmålet inte kan nås, utan ytterligare åtgärder behövs både nationellt och på EU-nivå för att nå det."

Några tydliga svar i klimatredovisningen på vilka åtgärder som ska täcka upp gapet, som bland annat den aviserade neddragningen av reduktionsplikten skapar, ges dock inte. Hur klimatmålet för 2045 ska nås och inriktningen för klimatpolitiken kommer att bevaras i den klimatpolitiska handlingsplanen, som ska vara klar under år 2023, enligt budgetpropositionen.

Altinget har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

johanna@altinget.se