6 av 8 riksdagspartier vill ge mer pengar till försvaret

I Altingets valkompass har riksdagskandidater från 11 partier fått svara på hur de vill ändra anslagen till försvar och säkerhet.  

Gör Altingets Valkompass HÄR

I dag kostar den budgetposten staten 54 miljarder kronor per år. I genomsnitt vill kandidaterna från 6 av 8 riksdagspartier öka den. Det är endast Miljöpartiet och Vänsterpartiets kandidater som vill sänka den.  

M vill höja mest 

Moderaterna är de som vill öka budgetposten mest. Den genomsnittliga moderaten i valkompassen vill se en ökning med 31 procent. Men flera av M-kandidaterna tycker att det behövs betydligt mer än så. John Weinerhall, andra namn på riksdagslistan i Östergötland, och därmed troligen ny riksdagsledamot i höst vill dubbla försvarsanslagen.  

“Det svenska försvaret ska ha en fördubbling av anslagen för att kunna möta det förändrade säkerhetspolitiska läget”, skriver Weinerhall.  

Läs också: Krysskamp inom M i flera valkretsar

Den nuvarande riksdagsledamoten Lars-Arne Staxäng tycker också att anslaget bör höjas, men nöjer sig med en 10-procentig ökning.  

“Detta är en post som måste höjas rejält de närmaste åren om man skall klara uppdraget.”, skriver han.  

Spridning hos L 

De övriga allianskandidaterna vill också öka försvarsanlagen, men mindre än M-politikerna. Liberalerna vill i genomsnitt se en ökning med 12,3 procent, minst av allianspartierna. Samtidigt har deras kandidater stor spridning. Där det både finns kandidater som vill minska anslaget och de som vill höja det rejält. Liberala ungdomsförbundets (Luf) ordförande Joar Forssell är den av L-politikerna som vill höja det mest, med 80 procent.  

“Det så kallade 2%-målet, att Sveriges försvar ska få 2 % av BNP bör införlivas och gälla framgent”, skriver han.  

Max Sjöberg, talesperson för ekonomisk politik, i just Luf vill samtidigt bara höja anslaget med 5 procent. Men han skriver samtidigt att han tycker att det är viktigt med en höjning.  

Läs också: En hoppfull Sjöberg vill minska budgeten med 100 miljarder

“Precis som polis och rättsväsende är en av statens grundläggande uppgifter att skydda sina medborgare mot yttre angrepp - här behövs mer pengar”, skriver Sjöberg. 

Oenighet bland de rödgröna 

Socialdemokraterna vill i genomsnitt se en liten ökning på försvar och säkerhet. Samtidigt som deras nuvarande regerings- och budgetsamarbetspartners Vänsterpartiet och Miljöpartiet har kandidater som vill dra ned på utgifterna. MP vill sänka med i genomsnitt 9,7 procent och V med 10,9.

“Försvaret ska övergå till att hantera en bredare hotbild än det militära, vilket också kräver mindre resurser.”, skriver Niclas Malmberg (MP), riksdagsledamot som vill sänka anslaget med 30 procent.  

“Sverige ska inte delta i en upprustningsspiral”, skriver Jens Holm (V), riksdagsledamot som vill sänka anslaget med 50 procent. 

AFS och Fi  

Det parti som vill höja näst mest av riksdagspartierna är Sverigedemokraterna som vill höja med 22,4 procent. Det nystartade partiet Alternativ för Sverige som till stor del består av avhoppade och uteslutna SD:are vill dock gå längre. AFS:s kandidater vill i genomsnitt höja försvarsbudgeten med 78,3 procent.  

“Sverige behöver ett försvar värt namnet som garanterar en grundläggande säkerhet i vårt land. Här inkluderas också allmän värnplikt exempelvis”, skriver Jessica Ohlson, partisekreterare AFS”. 

Läs också: Välkända namn toppar AFS:s riksdagslista

Även Medborgerlig samling vill öka försvarsbudgeten kraftigt, drygt 25 procent. Feministiskt initiativ står på andra sidan och vill minska den med nästan lika mycket. Fi vill också satsa pengarna på andra typer av säkerhet än försvar. 

Läs också: Nabavi: Mindre pengar till försvaret och mer för att bekämpa andra samhällshot

“Dessa pengar omfördelas från försvaret för högre civil beredskap för de verkliga hot som finns mot vårt samhälle som digitala attacker, katastrofberedskap och terrorism”, skriver Gita Nabavi, partiledare Fi. 

johan@altinget.se