Anstrell (M): Inrätta totalförsvarets näringslivsråd snarast

DEBATT. Näringslivet är av central betydelse för Sveriges totalförsvar. Jag hoppas att covid-19 gör det synligt för alla att Sverige är i behov av ett nationellt näringslivsråd. Det skriver riksdagsledamoten Alexandra Anstrell (M).

Alexandra Anstrell (M)
Riksdagsledamot


Hela vårt samhälle är beroende av varor och tjänster som kommer ifrån näringslivet. En stor del av våra samhällsviktiga verksamheter bedrivs av privata aktörer. Det handlar om exempelvis energiförsörjning, livsmedelsförsörjning, transporter, hälso- och sjukvård samt en del kommunal service.

Näringslivet, som omfattar allt från multinationella företag till små företag som främst verkar lokalt, är av central betydelse för Sveriges totalförsvar. Det innebär att även resurser som ägs av privata aktörer är nödvändiga för att tillgodose totalförsvarets behov.

Ingen nyhet

I december 2019 överlämnades betänkandet ”Näringslivets roll inom totalförsvaret” av utredaren Elisabeth Nilsson. I betänkandet föreslås att regeringen ska utreda frågan om hur personalförsörjningen inom det civila försvaret ska hanteras, liksom att ett nationellt råd kallat Totalförsvarets näringslivsråd ska inrättas i Regeringskansliet.

Inget av detta är egentligen några nyheter, utan det är i linje med vad Försvarsberedningen redan 2017 kom fram till.

En viktig kontaktyta

Covid-19:s framfart i världen påverkar många av Sveriges företag vad gäller tillgång till material och personal.

Ett formaliserat näringslivsråd skulle vara en viktig kontaktyta mellan näringsliv och stat för att proaktivt hantera krisberedskaps- och totalförsvarsfrågor som effekterna av till exempel detta coronavirus men även att, under en pågående kris, kunna dela information och problem för att snabbt komma fram till lösningar tillsammans.

Inte bra ur beredskapsperspektiv 

Vi kan nu tydligt se att förutsättningarna för offentliga aktörer att samverka med näringslivet har ändrats sedan Sverige senast planerade för ett civilt försvar.

I dag planeras många verksamheters lager för att möjliggöra kostnadseffektivitet genom principen "lean production just in time". Detta för att producera och leverera varor i precis den mängd och vid den tidpunkt som de behövs så inga större lager ska behöva upprätthållas.

Detta har jag själv sett vid besök i sjukvården och även nyligen inom livsmedelshandeln. Smart ur många synvinklar men ur ett beredskapsperspektiv inte alls bra.

Behovet av näringslivsrådet

Försvarsberedningen redovisade i sin rapport Motståndskraft att ett nationellt näringslivsråd borde inrättas i syfte att etablera en långsiktig samverkan mellan offentliga och privata aktörer på centrala, regionala och lokal nivå. Detta som ett komplement till de olika forum som finns i dag exempelvis via branschorganisationer.

Då alla partier stått bakom innehållet i Försvarsberedningens rapport har jag i en skriftlig fråga till inrikesministern frågat när Totalförsvarets näringslivsråd bedöms kunna inrättas och vara fullt operativt.

Tyvärr verkar vi vara långt därifrån, inte bara på grund av covid-19. Svaret har nu kommit från försvarsministern, att frågan bereds. Hoppas nu bara att covid-19 fört något positivt med sig och det är att det blir synligt att Sverige är i behov av ett nationellt näringslivsråd och det ganska snart.

Beslutskedja: Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel

10/7
2018
2/12
2019
27/3
2020
30/4
2020

Forrige artikel Hökmark: De som sår misstro går desinformationens ärende Hökmark: De som sår misstro går desinformationens ärende Næste artikel Debatt: Främmande makter vill lära sig mer om svensk krishantering Debatt: Främmande makter vill lära sig mer om svensk krishantering
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.