Debatt: Regeringen skjuter problemen framför sig

Alexandra Anstrell (M)
Riksdagsledamot, försvarsutskottet

Regeringen har agerat saktfärdigt i återuppbyggnaden av det civila försvaret. Utredning efter utredning presenteras men handlingskraften är låg. Det civila försvaret kan inte vänta. Redan 2017 presenterade Försvarsberedningen ett antal förslag till förbättringar, men ännu har vi inte sett några större initiativ på området.

Nu under pandemin har det blivit extra synligt att Sverige inte har den beredskap som behövs i händelse av kris eller krig.

Öka lagerhållningen

I april 2020 tog regeringen emot delbetänkandet Hälso- och sjukvård i det civila försvaret – underlag till försvarspolitisk inriktning (SOU 2020:23) som visar på vikten av en bättre beredskap och lagerhållning.

Där lyfts bland annat att det behövs en tydlig planeringsprocess som också omfattar kommuner och regioner, att det bör fastställas en målsättning för hälso- och sjukvården i kris och krig, att hälso- och sjukvårdens krigsorganisation behöver omfatta hela vårdkedjan, att robustheten behöver öka och att lagerhållningen i Sverige av förnödenheter behöver öka.

Fryst blodplasma

Coronapandemin har skördat många offer i Sverige och vi behöver vara rustade för en eventuell andra våg.

Forskare vid Karolinska institutet har i en studie testat att ge patienter blodplasma från tillfrisknade covid-19-patienter. Studien visade att om man ger blodplasma med neutraliserade antikroppar kan man bli av med viruset i blodet, vanligtvis redan nästa dag. Liknande studier har även utförts i andra länder med goda resultat, och behandlingen har godkänts i USA.

Professor Joakim Dillner, som leder forskningen, menar att Sverige bör bygga upp ett beredskapslager av fryst blodplasma. Tanken är att beredskapslagret av fryst blodplasma skulle vara redo att användas som behandling vid en eventuell andra våg av smittspridning.

Saknas handlingskraft

Jag har frågat minister Lena Hallengren (S) hur hon ser på förslaget att upprätta ett beredskapslager av fryst blodplasma. Som vanligt får jag till svar att saker och ting ska utredas. Jag har stor respekt för att vi behöver bra beslutsunderlag, men vi behöver också en regering som tar ledartröjan och som tar beslut för att förbättra Sverige.

Att hänvisa akuta problem till en utredning som har för avsikt att återkomma i blodfrågan i sitt slutbetänkande senast den 28 februari 2022, det är inte att visa på någon handlingskraft, det är att skjuta problem framför sig.

Kan ligga i framkant

Covid-19 är en ny sjukdom vilket gör behovet av ny kunskap extra viktig, och det får vi när sjukvård och forskning går hand i hand. Den forskning som bedrivs i dag kan bidra till att skapa lindrande behandling i morgon och därför är kunskapsperspektivet så viktigt.

Sverige som land kom igång sent med storskalig testning, vilket Moderaterna har påpekat sedan tidigt i pandemin. Men vi skulle kunna, om vi tar beslut nu, ligga i framkant för att kunna hantera en eventuell andra våg.

Dags för regeringen att agera

Det är viktigt att vi får till en god beredskap i händelse av kris och krig, med tydligt utpekat ansvar för kartläggning av resurser, uppbyggnad av lagerhållning samt prioritering av existerande resurser och hur dessa ska distribueras. Nu är det dags för regeringen att agera och även presentera en tydlig finansiering för hur det civila försvaret ska byggas upp.

debatt@altinget.se