Dubbla kampanjer mot Sverige – Iran pekas ut

Desinformationskampanjen mot socialtjänsten och den pågående påverkanskampanjen kring koranbränningarna drivs delvis av samma aktörer. Det säger Magnus Hjort, vikarierande generaldirektör på Myndigheten för psykologiskt försvar.

I februari fick Myndigheten för psykologiskt försvar och Socialstyrelsen i uppdrag att stärka förmågan att möta påverkanskampanjer samt att motverka ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten. Bakgrunden är den årslånga kampanj i sociala medier som går ut på att svensk socialtjänst kidnappar muslimska barn utan rättslig grund.

{{toplink}}

Vid en pressträff på tisdagen meddelande ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) att uppdraget ska utvidgas så att påverkanskampanjer i samband med brännande av heliga skrifter inkluderas. Detta efter den senaste tidens hot och påverkanskampanjer i samband med koranbränningarna.

Fokus från utländska aktörer har flyttats från socialtjänst till koranbränningar, men enligt Magnus Hjort betyder det inte att kampanjen kring Lagen om vård av unga, LVU, tagit slut.

– Den finns kvar som ett förstärkande narrativ till det som är dominerande, att Sverige ligger bakom och stödjer koranbränningarna, säger han till Altinget efter pressträffen.

I våras presenterade Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan en rapport där flera internationella aktörer pekades ut som drivande kring LVU-kampanjen. De finns kvar, men har enligt Magnus Hjort fått sällskap. Under pressträffen pekades Iran ut.

– Det som har tillkommit är många statsaktörer, det är många mellanstatliga aktörer och statsanknuten media. Det är också extremistiska våldsbejakande nätverk som försöker sprida olika budskap om att Sverige ska utsättas för våld, säger Magnus Hjort.

Och de aktörerna såg man inte under 2022?
– Inte alls i samma utsträckning faktiskt. Det är bredare nu, men de gamla aktörerna och narrativen finns kvar.

Att kampanjerna pågår samtidigt blir också självförstärkande enligt Magnus Hjort.

– Ja. De ger en samlad bild för de här aktörerna och förstärker deras världsbild av att Sverige är ett islamfientligt land.

Forrige artikel C: Utländska investeringar i medieföretag bör kunna stoppas C: Utländska investeringar i medieföretag bör kunna stoppas Næste artikel Utrikeschefen: EU kan betala del av notan för Danmarks F-16-gåva till Ukraina Utrikeschefen: EU kan betala del av notan för Danmarks F-16-gåva till Ukraina
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.