”Planer i sig gör ju inte att det inte svämmar över nästa år”

Att svara upp mot de ökande effekterna av klimatförändringarna kommer att bli en dyr historia om utsläppen inte kraftigt bromsas in.

Regeringen har i hemläxa att lägga fram en reviderad klimatanpassningsstrategi för de kommande fem åren innan årsskiftet, för att få bukt med de luckor som finns.

Det finns då bland annat möjlighet att gå vidare med några av de 168 identifierade åtgärdsbehov som det egna expertrådet pekat ut.

{{toplink}}

Men samtidigt har den nya regeringen redan signalerat att man delvis tagit till sig av tidigare års kritik.

Det gäller bland annat när det kommer till de brister som pekats ut i den statliga styrningen av anpassning av redan bebyggd miljö, där regeringen svarat Riksrevisionen att de ”avser att se över behovet av att förbättra de statliga insatserna och befintliga regelverk.”

En av de experter som följer utvecklingen nära och välkomnar regeringens svar, är det egna expertrådets medlem Sofie Storbjörk.

– Oavsett vilka intentioner man har på nationellt håll, är det så att när kommunerna beskriver sitt arbete och vad de ser som utmaningar, så är det i den befintliga staden de stöter på problem, säger Storbjörk till Altinget. 

Kommuner trollar med knäna

Det beror enligt Storbjörk, som studerat kommuners arbete under flera år i sin roll som docent i miljövetenskap vid Linköpings universitet, delvis på hur lagstiftningen är skriven och hur kommuner själva tolkar otydligheter i regelverket.

Men det beror också på vad det finns för fysiska begränsningar i staden och vilka aktörer som finns i den.

– Den byggda miljön och befintliga staden är en superknäckfråga. Och det är det vi ser i och med de senaste årens översvämningar och efter skyfall, säger Storbjörk med hänvisning till bland annat konsekvenserna av stormen Hans.

Tidigare reform har haft liten effekt

Den tidigare reformen som syftade till att få till åtgärder i den befintliga miljön – nämligen att uppdaterade översiktsplaner med klimatriskkalkyler i ett senare led skulle leda till konkreta åtgärder – verkar nämligen inte ha slagit igenom än, enligt Storbjörk.

Till detta hör också frågan om fastighetsägares ansvar och incitament att vidta åtgärder, som Expertrådet menar behöver stärkas.

Hur tvingad är exempelvis en fastighetsägare att agera på den information som läggs fram?

– De är inte tvingade. Även om det är fastighetsägarnas ansvar att säkerställa den egna fastighetens säkerhet, så har man ingen skyldighet. Men man förväntas bära kostnaderna om det blir problem. Man har ansvar – men ingen skyldighet, svarar Sofie Storbjörk.

En svårighet för kommunerna att idag genomföra åtgärder i den befintliga staden har att göra med markägarförhållandena.

– En pågående intervjustudie kring klimatanpassning i den befintliga staden vittnar om att vissa kommuner endast äger 30 procent av marken i staden, vilket kan skapa stora svårigheter vid anläggandet av klimatanpassningsåtgärder.

Det finns ett behov av samverkan mellan offentliga och privata aktörer för att få till stånd kloka åtgärder, men här saknas tydliga exempel att lära av, fortsätter Storbjörk. 

Flera kommuner hänvisar också till begränsade möjligheter att medfinansiera åtgärder som gynnar privata fastighetsägare utifrån kommunallagens likställighetsprincip.

Att därför se till att befintlig lagstiftning inte försvårar klimatanpassningsåtgärder blir viktigt, menar både Riksrevisionen och Expertrådet.

{{toplink}}

Det som diskuterats, och förts fram i flera  led, är att kommunen bör få ett samordningsansvar för den befintliga miljön.

– Detta betyder inte att kommunerna är ansvariga och skyldiga att säkerställa att åtgärder görs, utan att de behöver kunna samordna arbetet. Det är jättesvårt som enskild fastighetsägare att exempelvis bedöma hur vattenflödet sker i en stad och vilken typ av insatser som behövs på olika platser. Då krävs det en samordning, menar Storbjörk.

”Uppföljningssystem kommer sakna centrala aktörer”

Samtidigt trycker Riksrevisionen i sin granskning på att regeringen har ett kartläggningsansvar, och därmed ska ta fram ett uppföljningssystem.

Även här utlovar regeringen bättring i sitt svar till Riksrevisionen. Men i de uppföljnings- och utvärderingssystem som finns i dag omfattas endast statliga myndigheter. Detta öppnar fortsatt för stora mörkertal, menar Storbjörk.

– Expertrådets rapport lyfter exempelvis att varken kommuner eller regioner idag omfattas av förordningen, fortsätter Storbjörk.

Samtidigt återstår också den största luckan.

– Vi saknar i dag kunskap om privata aktörers klimatanpassningsarbete. Det är ju relevant kunskap. För om vi nu i Sverige har riggat systemet så att det är den enskilda fastighetsägarna som är ansvarig för att klimatsäkra, så är det också viktigt att följa upp i vilken mån de faktiskt gör det. 

Därtill är det centralt att det som faktiskt dokumenteras och räknas in, också är fysiska anpassningsåtgärder, fortsätter Storbjörk.

– För planer i sig gör ju inte att det inte svämmar över nästa år.

{{toplink}} 

jacob@altinget.se