Billström i Norge: Sverige tänker bli Natos mönsterelev

Af Jakob Nielsen, chefredaktör för Altinget.dk

Sverige är på god väg att glida förbi både Danmark och Norge som bästa eleven i Nato-klassen när det gäller att sätta av pengar till försvaret. Detta trots att Sverige ännu inte är medlem i försvarsalliansen.

– Vi räknar med att komma upp till två procent av BNP till försvaret redan nästa år – och vi vill ligga över två procent framöver, sade utrikesminister Tobias Billström (M) när han deltog i en större säkerhetspolitisk debatt under Arendalsveckan, Norges motsvarighet till Almedalsveckan.

Både den danska och den norska regeringen har lagt fram planer som innebär att det kommer att dröja flera år att få försvarsbudgeten upp till nivån på två procent av BNP, den avtalade nivån inom Nato.

Vid debatten deltog även Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt (Arbeiderpartiet). Såväl Billström som Huidfeldt betonade ländernas starka stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland.

– Rysslands angreppskrig är ett hot mot våra demokratiska värden och bara Ukraina har rätt att bestämma villkoren för ett fredsavtal, sade Tobias Billström.

– Ryssland har byggt upp det mest omfattande försvaret i Europa sedan andra världskriget, sade Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt och lade till:

– Det som är riktigt farligt nu är om det det går dåligt för Ukraina. Det är de som måste bestämma när man ska ingå fred och på vilka villkor.

Påverkan från Ryssland

Norges försvarschef Eirik Kristoffersen deltog också i debatten och han bekräftade det långsiktiga åtagandet.

– Vi har redan förpliktigat oss i fem år och den norska försvarsmakten stöttar både genom donationer och upplärning. Sammanhållningen är helt avgörande, både internt i Norge, i Norden och i Nato. Och till slut måste vi också vara på det klara med att tiden är på Rysslands sida. De har satsat på att vi ska bli krigströtta och sluta att stå enade. Vi måste vara extremt medvetna om påverkansförsöken att undergräva sammanhållningen, sade Kristoffersen.

Det bekräftade även Tobias Billström som sade att Ryssland har delat filmklippp och bilder av koranbränningar mer än en miljon gånger på sociala medier.

– Det råder inget tvivel om att någon försöker hälla bensin på elden. Det är klart att när en statlig aktör delar något en miljon gånger, så har man ett tydligt syfte med det, sade han.

Turkiet känsligare ämne

Tobias Billström blev mer försiktig när debatten kretsade kring Turkiets president Erdogan och löftet vid toppmötet i Vilnius i somras om att släppa in Sverige i Nato-värmen. Billström fick frågan om det går att lita på Erdogan.

– Min uppfattning är att när man ingår ett avtal med Erdogan, så kommer han att hålla det. På Nato-toppmötet skakade han hand på att Turkiet ska ratificera Sveriges Nato-inträde och det litar jag på. Det var inte bara ett avtal mellan Sverige och Turkiet, utan också ett avtal med Nato som organisation, sade Billström.

– Om det tar en vecka eller två veckor är inte så avgörande för mig, lade han till.

Omvänt garanterade utrikesministern att Sverige inte ska vackla i stödet att släppa in Ukraina i både EU och Nato.

– Svenska regeringen är säker på att Ukraina hör hemma i den europeiska familjen och ett fullvärdigt medlemskap är en central del av vår strategi. Jag tror att EU-medlemskapet kommer att komma före Nato-medlemskapet för Ukraina. Jag har mött många ukrainare som alla berättar att de kämpar för ett annat och bättre Ukraina. Vi måste hjälpa dem med att bekämpa korruptionen, sade Billström.

Valet i USA är avgörande

Øyvind Østerrud, professor emeritus i statsvetenskap, varnade för att kriget i Ukraina troligen inte kommer sluta med en klar segrare.

– Jag tror inte att kriget kan vinnas militärt. Ryssland kan inte besegra Ukraina och jag tror heller inte att Ukraina klarar att driva ut Ryssland från de ockuperade områdena, sade han.

Det amerikanska valet nästa höst är avgörande för kriget, påpekade han.

– Det är inte Danmark, Sverige eller Norge som avgör stödet till Ukraina. Det gör USA, som redan står för 90 procent av bidraget. Skulle Trump vinna valet kommer det att uppstå en stor press på Ukraina att ingå ett fredsavtal. Vid en eller annan tidpunkt blir det en vapenvila som kommer att vara otillfredsställande för bägge parter, sade Øyvind Østerrud.