Svenska och europeiska forskare bidrar till att stärka Kinas militär

Trots tidigare kännedom om problemet så fortsätter europeiska lärosäten att förbättra den kinesiska militärens kapacitet. I maj visade ännu en rapport hur tusentals kinesiska forskare knutna till landets militär välkomnas med öppna armar i Europa – något som oroar Nato. Och Sverige är överrepresenterat i dessa forskningssamarbeten. 

National University of Defense Technology (NUDT) är den kinesiska militärens främsta lärosäte. Det ligger direkt under Kinas centrala militärkommission; kommunistpartiets högsta militära organ med president Xi Jinping som ordförande.

I universitetets marknadsföring framhålls en ”dedikation av våra liv” för att modernisera Kinas militär. Inskriptioner på campus uppmanar studenterna att arbeta hårdare i syfte att stärka de väpnade styrkorna och den kinesiska nationen.

Tusentals samarbeten med NUDT i Europa

Ändå genomför forskare i Europa tusentals samarbeten med kollegor från NUDT, kring teknologi som kan användas för just detta syfte. Den nya utredningen China Science Investigation kartlade i maj närmare 3 000 forskningssamarbeten mellan europeiska forskare och kinesiska kollegor kopplade till landets militär.

Utredningen gäller forskning med så kallad dubbla användningsområden, det vill säga teknologi som kan användas för såväl civila som militära ändamål. Artificiell intelligens, rymdforskning, radarsystem, datavetenskap samt teknologi för drönare och undervattenskommunikation är några exempel på sådana områden.

2 210 av de 2 994 kartlagda samarbetena sker med kinesiska forskare från NUDT. I andra fall rör det sig om universitet med oskyldiga namn som China Academy of Engineering Physics, som icke desto mindre sorteras direkt under kommunistpartiets centrala militärkommission.

Ett redan känt problem

Möjligheten för Kina att utnyttja den akademiska öppenheten i väst är inget nytt problem. Redan 2010 varnade den holländska underrättelsetjänsten AIVD för att kinesiska aktörer är ute efter holländsk teknologi och forskning. AIVD uppgav även att man varnat företag, universitet och andra institutioner för detta.

Efter att Xi Jinping blev kommunistpartiets generalsekreterare 2012, har Kinas ambition att bli inte bara självförsörjande utan även världsledande inom en rad teknologiska områden trappats upp betydligt. Något som märkts i och med intiativ som ”Made in China 2025”, med siktet inställt på bland annat robotteknik, artificiell intelligens och tillverkning av mikrochip.

Sverige överrepresenterat  

2019 publicerade Alex Joske vid tankesmedjan Australian Strategic Policy Institute-rapporten ”Picking flowers, making honey” om hur över 2 500 forskare med band till Kinas militär skickats till utländska universitet och institutioner i jakt på kunskap som ska förbättra den egna kapaciteten.

Året därpå, i rapporten ”Hunting the Phoenix”, kartlade Joske även hundratals kinesiska ”rekryteringsstationer” vid utländska universitet. De finansieras av landets kommunistparti i syfte att värva forskare med kunskaper som kan stärka Kinas militär och övervakningsapparat.

Sverige var i båda fallen överrepresenterat. Gällande samarbeten med forskare från Kinas militär så låg svenska lärosäten åtta globalt åren 2006-2017, och på sjätte plats under 2017 framför länder som Japan och Frankrike.

Därför var det heller ingen överraskning att Sverige, enligt nya China Science Investigation, låg på fjärde plats i Europa gällande dessa forskningssamarbeten. Storbritannien, Tyskland och Nederländerna är de enda europeiska länderna där den kinesiska militärens forskare är mer aktiva än i Sverige.

Ointresse eller ovilja

Trots Sveriges roll så är tekniköverföringen från europeiska lärosäten till Kinas militär något av en icke-fråga i den svenska debatten. Arbetet med China Science Investigation leddes av holländska publikationen Follow the Money och tyska Correctiv, en redaktion som utför utredande journalistik. Bland de 30 journalister från sju länder som medverkade i utredningen fanns inte en enda svensk.

Även bland institutionerna är intresset svalt. När jag själv 2019 och 2020 uppmärksammade Alex Joskes rapporter för tidningen Universitetsläraren, intervjuade jag företrädare för de tre svenska lärosäten som står för lejonparten av samarbetet med Kinas militär: Kungliga tekniska högskolan, Lunds universitet och Karolinska institutet.

Stefan Östlund, vicerektor för globala relationer vid KTH, uppgav att lärosätet inte märkt av någon särskild ökning av forskningssamarbetet med Kina på senare år, eller att de ens hört talas om att det ska finnas forskare som är utsända av den kinesiska militären.

KI:s rektor Ole Petter Ottersen noterade visserligen att samarbetet med just kinesiska lärosäten ökat på senare tid, samt att det inte är ovanligt med militära kopplingar inom internationellt forskningsutbyte. Men han underströk att detta även sker med andra länder än Kina, samt att KI inte har möjlighet att kontrollera hur samarbetspartners använder sig av forskningsresultaten.

Skillnad på samarbetspartners

Under Xi Jinpings ledning har Kinas kommunistparti stärkt kontrollen över forskningen. Bland annat har hundratals militära labb upprättats vid landets universitet på senare år. Detta är ett steg i det ökade fokuset på så kallad militär och civil fusion som genomsyrar hela samhället och även inkluderar den akademiska sektorn.

Samtidigt har kinesisk utrikespolitik blivit alltmer aktiv. Europeiska hotas intressen inte bara med ekonomisk krigföring mot EU-länder som Litauen. Det sker även i form av invasionshot mot Taiwan och uppbackning av den ryska attacken mot Ukraina. Trots detta finns en tydlig tendens att inte göra skillnad på samarbete med forskare från västerländska vänskapsnationer eller Kinas militär.

Som ofta noterats så finansieras kinesiska studenter ofta med lukrativa stipendium från staten, vilket kommer väl till pass för underfinansierade västerländska universitet. Att Säpo särskilt varnar för just Kinas intresse av inhämtning av teknik och vetenskap verkar inte väga lika tungt i ekvationen.

Forskningssamarbete riskerar därmed bli den svaga länken då exportkontroller och mekanismer för granskningar vid förvärv eller investeringar nu utarbetas inom EU och av många nationella regeringar. Teknologi med dubbla användningsområden som kinesiska aktörer inte längre kan köpa sig till, kan med lite tålamod i stället fås genom att vända sig till våra forskningsinstitutioner.

Nato oroat

Danska Politiken medverkade i China Science Investigation. Tidningen intervjuade bland annat Natos vice generalsekreterare David van Weel, som menade att ”vi behöver vara mindre naiva och skydda vår mest känsliga teknik från de som kan tänka sig använda den emot oss i framtiden”.

Enligt David van Weel har Nato noterat att såväl militär som investmentbolag från Kina är ”mycket, mycket aktiva” i vårt ekosystem för forskning.

Han varnar för en utbredd naivitet inför faktumet att kinesiska militära forskare faktiskt försöker få med sig så mycket värdefull teknologi de kan hem från europeiska forskningsmiljöer.

Brist på investeringar i Europa

I van Weels hemland Nederländerna finns exempel på toppforskare som samarbetat med Huawei snarare än Nato i framtagandet av artificiell intelligens. Han medger att detta bland annat beror på bristen på investeringar i Europa.

För att förändra spelplanen lanserade Nato i april DIANA, ett initiativ med 47 stycken testcenter som ska integrera civila och militära ändamål inom forskningen. Genom att investera i områden som artificiell intelligens, kvantdatorer och big data hoppas Nato återupprätta förbindelsen till medlemsländernas civila forskningssektor, och samtidigt tränga undan de kinesiska militärforskarna.

Som potentiellt framtida medlemsland är det även hög tid att Sverige tar detta problem på allvar.

Forrige artikel Ukraina sätter relationen Kina-Ryssland på prov Ukraina sätter relationen Kina-Ryssland på prov Næste artikel Hon kompromissade om FRA, men sen fick det räcka Hon kompromissade om FRA, men sen fick det räcka
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.