Riksdagens beslut: Ja till svenskt Natomedlemskap
Under hela onsdagen pågick debatten om Sveriges medlemskap i försvarsalliansen i riksdagens kammaren. Vid 16-tiden klubbade talman Andreas Norlén slutligen beslutet: Ja till Sveriges anslutning till Nato.
269 ledamöter röstade för svenskt medlemskap. 37 nej. Ett historiskt beslut, anförde flera ledamöter som deltog i debatten under dagen. Inte minst för Socialdemokraterna som under lång tid velat värna den svenska alliansfriheten, men som ändrade sig efter Rysslands invasion av Ukraina.
– När nu dessa omständigheter radikalt har förändrats måste man kunna ompröva aldrig så gamla och goda ståndpunkter. Efter händelserna förra året är vår bedömning att det som nu och för överskådlig tid är bäst för Sveriges och svenska folkets säkerhet är ett medlemskap i Nato, sade Morgan Johansson (S), vice ordförande i utrikesutskottet.
Inflytande över riksdagens roll
Riksdagen sa därmed också ja till regeringens förslag till lagändringar och avslog samtliga följdmotioner.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet var de enda partierna som röstade nej till svenskt medlemskap.
Båda partierna har haft en rad invändningar som flera ledamöter lyfte i debatten. Förutom att Sverige fortsatt bör stå alliansfritt, har de även motförslag vad gäller kriterierna och villkoren vid ett svenskt medlemskap.
Men även de mer kritiska partierna har fått visst inflytande över den proposition som på onsdagen röstades igenom.
– Vi har ju inte fått någon förändring av Nato-politiken, men gehör för en lite mer utvecklad beskrivning av riksdagens roll både vid krigsfara och vid det ordinarie arbetet, säger Håkan Svenneling.
Statsministern och andra ministrar ska bland annat vara skyldiga att komma till berörda utskott i riksdagen för att informera om allianssamarbetet.
{{toplink}}