Aldrig mer Nord Stream: EU och Nato förnyar samarbete och pekar ut yttre fiender

Nato och EU påskyndar nu samarbetet om skydd av kritisk infrastruktur, klimatförändringarnas säkerhetskonsekvenser och de utmaningar som försvagade globala leveranskedjor medför. Det gör man i ett nytt samarbetsavtal som slöts på tisdagen i Bryssel mellan de två internationella jättarna.

Avtalet är det tredje i sitt slag mellan parterna. Enligt rapporter har det har varit på gång i över ett år, men det har visat sig vara oerhört svårt att få till stånd på ett sätt som båda de två institutionerna och deras respektive krets av medlemsstater har kunnat acceptera.

Samtidigt har argumentet för ett starkare band mellan organisationerna bara vuxit sig starkare under perioden, enligt de uttalanden som gavs i Bryssel vid tillfället.

– Partnerskapet mellan EU och Nato är viktigare än någonsin på grund av Rysslands brutala invasion av Ukraina, vilket i grunden har förändrat vår säkerhet, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg när han presenterade avtalet i försvarsalliansens högkvarter.

– Vi vet att vi måste stärka och fördjupa det nu mer än 20 år gamla partnerskapet. För att Europas säkerhet utmanas och hotas, betonade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

De yttre fienderna

I uttalandet går de två organisationerna också längre än någonsin tidigare när det gäller att identifiera sina gemensamma yttre fiender.

Först och främst Ryssland, som i uttalandet sägs bära skulden för ”det allvarligaste hotet mot euroatlantisk säkerhet på årtionden”, på grund av invasionen av Ukraina. Men för första gången identifieras också ett allt mer dominerande Kina som en källa till ”växande strategisk konkurrens”.

– Vi har bevittnat hur Kina alltmer försöker omforma den internationella ordningen till sin egen fördel. Därför måste vi stärka vår egen motståndskraft, sade Ursula von der Leyen.

Kommissionens ordförande pekade samtidigt på hur Sveriges och Finlands beslut att gå med i Nato bidrar till att cementera det förstärkta samarbetet och nämnde också Danmarks avskaffande av det danska försvarsförbehållet gentemot EU, som landet folkomröstade om i juni förra året.

– Allt visar att vi är medvetna om utmaningarna, men att vi är villiga att bekämpa dem, sade von der Leyen.

Glad utrikesminister Løkke

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen (M) var på plats i Bryssel och kallade överenskommelsen ”viktig och bra” och underströk vikten av att den var balanserad i det att Nato förblir garanten för alliansmedlemmarnas säkerhet.

– Det är väldigt, väldigt viktigt att vi inte utvecklar två alternativa system, utan att de kompletterar varandra, sade Løkke Rasmussen, som också var nöjd med att se konturerna av ett stärkt Europa i och med Sveriges och Finlands Nato-ansökningar.

Arbetsgrupp ska identifiera hot

På onsdagen kom det första konkreta utfallet av det nya avtalet när EU-kommissionens ordförande och Natos generalsekreterare presenterade en ny gemensam arbetsgrupp för att identifiera nya hot mot kritisk infrastruktur i Europa samt mot, vad de beskriver som ”strategiska svagheter”.

– Vi har sett sabotaget på Nord Stream, som har visat oss att vi måste vara förberedda och att vi måste förhålla oss till den här nya typen av hot, sade Ursula von der Leyen när hon tillsammans med Jens Stoltenberg lanserade den nya arbetsgruppen i Bryssel.

Arbetsgruppen kommer att börja med att titta på fyra sektorer: transport, energi, digitalisering och rymden.

Höga ambitioner, men...

Rafael Loss, säkerhetspolitisk forskare vid European Council on Foreign Relations i Berlin, håller med om att kriget i Ukraina har gjort behovet av ett djupare samarbete mellan EU och Nato viktigare än någonsin och kallar avtalet ”en bra färdplan” för parterna att styra efter.

Men, han tror också att det är en öppen fråga om avtalet kommer att leverera resultat i praktiken, eftersom det hittills har visat sig vara mycket svårt, både på strategisk nivå och på administrativ och byråkratisk nivå, att få igång ett smidigt samarbete mellan organisationerna.

– Det här uttalandet går i samma riktning som de tidigare, där man uttryckte höga ambitioner, men där man inte riktigt löste problemen med de osammanhängande förhållningssätt till europeisk säkerhet som Nato och EU har haft, säger Rafael Loss.

– Det finns ett större behov än någonsin att främja relationen, men vi får vänta och se om den politiska viljan räcker till för att faktiskt göra det, för så har det inte varit hittills, understryker den tyska forskaren.{{toplink}}

 

Artikeln är tidigare publicerad på Altinget.dk och översatt från danska.

rikke@altinget.dk