Sveriges flagga på plats i Nato: ”En historisk dag”

Att Sveriges flagga nu vajar utanför Natos högkvarter i Bryssel beskrivs som historiskt när svensk alliansfriheten förpassas till historieböckerna. Men även den nordiska dimensionen lyfts fram. ”Det är en stor dag för Nato men icke minst för det nordiska samarbetet”, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

BRYSSEL. Tidigt på måndagsmorgonen, långt innan den svenska delegationen med statsminister Ulf Kristersson (M) i spetsen landat i Bryssel, halades Turkiets flagga på Natos högkvarter i Bryssel för att ge plats åt den svenska.

Turkiets, Storbritanniens och USA:s – som i det engelska alfabetet kommer efter Sverige – respektive flagga fick flyttas ett steg åt höger i cirkeln av flaggstänger medan den svenska fanan tog plats mellan den spanska och den turkiska.

När den blågula flaggan några timmar senare, till tonerna av Du gamla, du fria, hissades bland de nu 32 Natoländernas flaggstänger markerade det slutet på en ansökningsprocess som både varit snabb men också tidvis komplicerad.

{{toplink}}

Men även slutet på Sveriges 200 år av alliansfrihet.

– Det här är en historisk dag, konstaterade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför ceremonin.

– Efter mer än 200 år av neutralitet går ni med i den starkaste och mest framgångsrika militäralliansen i historien, sade norrmannen och välkomnade Sverige till klubben.

Lämnade neutraliteten med EU-medlemskapet

Magdalena Andersson (S) var den som i egenskap av dåvarande statsminister 2022 lämnade in Sveriges ansökan till att bli medlem i alliansen. Hon tonar ner den svenska omläggningen i försvarspolitiken.

– Det är bra att den här processen äntligen är klar. Men det är inte så att vi går från en neutralitetspolitik direkt in i Nato. Vi lämnade neutralitetspolitiken när vi blev medlemmar i EU, då vi ju också blev partnerland till Nato. Vi har varit med i alla stora Nato-operationer och har ett nära samarbete med Nato, säger hon till Altinget på plats i Natohögkvarteret på måndagen.

– Så på så sätt kan man säga att det är ett stort steg – det har ju varit 200 år av alliansfrihet – men eftersom vi även har arbetat nära Nato så kan man också se det som att det är ett naturligt sista steg i en process som pågått.

Stärkt Norden

Att steget in i militäralliansen stärker det nordiska samarbetet är dock något som de flesta verkar skriva under på.

– Det här kommer stärka säkerheten i Norden, att vi alla är med i samma försvarsallians. Det är viktigt. Vi kommer att kunna samarbeta än närmare än vad vi gör idag, säger Magdalena Andersson.

– Nu är vi återigen i en gemensam försvarsunion i hela Norden. Det är helt unikt, sade Ulf Kristersson på måndagen.

Även Jens Stoltenberg påpekar att det är första gången sedan Kalmarunionen som de nordiska länderna har ett gemensamt försvar.

– Det är en stor dag för Nato men icke minst för det nordiska samarbetet. Det är en stor styrka för Norden att vi kan samarbeta på djupet om militära kapaciteter och försvara varandra. Det är också en styrka för Nato, sade Jens Stoltenberg.

Stoltenbergs stöd avgörande

I skydd av stora Nato-paraplyn mot det strilande Brysselregnet stod Kristersson och Stoltenberg på måndagen sida vid sida när Sveriges flagga hissades bredvid Turkiets och några flaggstänger bort från Ungerns.  

Under Sveriges slingriga väg in i militäralliansen har just norrmannen Jens Stoltenbergs stöd varit avgörande. Statsministern passade på måndagen på att tacka generalsekreteraren för hans stöd genom hela processen.

– Utan ditt outtröttliga stöd och personliga engagemang hade vi inte stått här i dag. Jag inser att du skulle gjort samma insats för varje kvalificerat land som ansöker om medlemskap men om du ville att vi skulle känna oss speciella för dig så har du verkligen lyckats, sade Ulf Kristersson.

Forrige artikel Brasilien och USA fortsatt Sveriges största vapenkunder Brasilien och USA fortsatt Sveriges största vapenkunder Næste artikel Försvarsmakten vill inte betala Nato-avgiften Försvarsmakten vill inte betala Nato-avgiften
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.