Regeringen kan få mer makt i kristid – MP kritiskt

Under coronapandemin tvingades regering och riksdag vid ett antal tillfällen ta till okonventionella lösningar för att fatta snabba beslut. Mycket lagstiftning snabbades på, bland annat genom att låta riksdagen lägga förslag via så kallade utskottsinitiativ. Men den dåvarande S-regeringen ansåg ändå att det behövdes en översyn av hur regelverket ska se ut för att ärenden ska kunna hanteras ännu snabbare i en krissituation.

Därför tillsattes en parlamentarisk kommitté under ledning av Johan Hirschfeldt hösten 2021. Den har nu kommit till slutsatsen att regeringen måste få utökade möjligheter att snabbt fatta beslut utan att riksdagsprocessen fördröjer det.

Mer makt till regeringen

I klartext föreslår kommittén att:

”Om det råder en allvarlig fredstida krissituation och förhållandena kräver det ska riksdagen kunna besluta att regeringen ska ha särskilda befogenheter att meddela föreskrifter”.

Det ska kunna ske om tre fjärdedelar av de röstande i riksdagen godkänner det, enligt utredningens förslag.

Men det stannar inte där. Om det behöver gå riktigt snabbt föreslås regeringen nämligen först kunna fatta beslutet och sedan inhämta riksdagens godkännande:

”Om det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas ska regeringen få fatta beslutet. Ett sådant beslut ska så snart som möjligt underställas riksdagen för prövning.”

Om inte riksdagen tar upp beslutet för prövning får beslutet gälla max en månad.

MP-kritik

Det är de här delarna som Miljöpartiet tycker är för långtgående. Partiets ledamot i kommittén, Annika Hirvonen, har därför reserverat sig mot den delen av förslaget.

– Det finns en risk här helt enkelt att en regering med ganska svagt stöd skulle kunna vidta åtgärder som är extremt långtgående. Och även om de får upphävas av riksdagen så kan det ju få allvarliga konsekvenser för människor i upp till en månads tid, säger hon till Altinget.

Moderaternas ledamot i kommittén, Anti Avsan, tidigare riksdagsledamot, avvisar dock att det skulle ta så lång tid. Avsan anser att det fortfarande skulle vara riksdagen som håller i taktpinnen.

– Så länge det finns en riksdag eller krigsdelegation så ligger ju initiativet alltid där när det gäller normgivning. Det går att ta tillbaka initiativet precis när som helst. Tidsfristerna blir ju bara användbara om det är så att riksdagen inte bedömer att det är bråttom att ändra det som regeringen har beslutat, säger han till Altinget.

Fler osäkra

Det senare är också en syn som delas av kommitténs ordförande Johan Hirschfeldt.

– Det här är inget som kan sättas igång med automatik. Det är precis tvärtom. Riksdagen sitter på startknappen om man uttrycker det enkelt, säger han när utredningen presenteras.

Men faktum är att fler ledamöter i kommittén har sina dubier kring den maktförskjutning som utredningen föreslår. Socialdemokraterna och Centerpartiet står förvisso bakom förslagen men lyfter samtidigt vissa betänkligheter i särskilda yttranden.

”Även om förslaget innehåller mekanismer som minimerar riskerna att regeringen missbrukar och överutnyttjar sitt mandat, finns anledning att vara ytterst aktsam och göra noggranna överväganden innan en sådan reglering införs. Trots att vi instämmer i förslaget vill vi därför invänta remissinstansernas samlade bedömning innan vi tar slutlig ställning i denna fråga.”, skriver S-ledamöterna Ida Karkiainen, Fredrik Lundh Sammeli och Jennie Nilsson.

Även Kerstin Lundgren (C) är inne på att regeringen i exceptionella fall kan behöva agera självständigt. Men skriver att ”det kräver dock klara kontrollmekanismer från riksdagen. Dessa bör noga övervägas under den fortsatta processen fram till beslut.”.

Lång väg kvar

Trots att utredningen tillsattes av den förra regeringen välkomnar justitieminister Gunnar Strömmer (M) förslagen och tänker ta dem vidare.

– Inte minst det faktum att det som nu läggs fram både har ett stort samhällsintresse och läggs fram i så bred politisk enhet från kommittén gör naturligtvis att vi nu tar stafettpinnen och ska driva de här frågorna framåt, säger han till Altinget.

Kommittén föreslår att lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom det rör sig om en grundlagsändring behöver ett första beslut fattas före valet 2026 och ett efter valet innan de nya reglerna kan träda ikraft.

johan@altinget.se