Aktiebolag hör inte hemma i skolan

Debatt7 juni 2022 kl. 4:00 | Skriv ut

Trots att en stor majoritet av svenskarna är kritiska till marknadsskolan lär propositionen om ökad likvärdighet kastas i papperskorgen. Det skriver Marcus Larsson, tankesmedjan Balans.

Efter fyra år av utredning och politisk debatt ska riksdagen i dag ta beslut om propositionen Ökad likvärdighet för skolhuvudmän. Det viktigaste av de förslag som läggs fram är att kommuner ska få göra ett avdrag på friskolors skolpeng med anledning av att kommunen har ett mer resurskrävande uppdrag. När friskolereformen klubbades gjordes ett sådant avdrag på skolpengen men det togs bort av den efterföljande socialdemokratiska regeringen. Nu vill Socialdemokraterna återinföra avdraget.

Orättvis fördelning av skolpengen

Vänsterpartiet och Miljöpartiet stöttar regeringens förslag men en majoritet av ledamöterna i utbildningsutskottet har flaggat för att skolpengsavdraget kommer att röstas ner av riksdagen. Trots att båda lärarfacken anser att ett avdrag är rimligt och trots att en stor majoritet av svenskarna är kritiska till skolbolagens vinstuttag lär propositionen om ökad likvärdighet kastas i papperskorgen.

Jag har granskat skolkoncernernas expansion i snart tre år och gång på gång kunnat visa att kommunala skolor tvingas skära ner på sina elever när koncernskolorna etablerar sig. Förlorarna är elever och lärare och i slutändan hela samhället, vinnarna de allt större skolkoncernerna ägda av före detta politiker, investmentbolag, utländska företag eller riskkapitalbolag.

I Partille, Tibro, Sollentuna, Uddevalla, Lomma, Helsingborg och på andra ställen har borgerliga skolpolitiker gjort vad de kan för att begränsa skolkoncernernas expansion. Som huvudmän tvingas de nämligen hantera konsekvenserna av rikspolitikers lagstiftning och till skillnad från sina partikollegor i Stockholm ser de hur den orättvisa skolpengen slår mot kommunens elever och lärare.

Lobbyisterna blir fler

En del andra politiker befinner sig väldigt långt ifrån skolans verklighet men desto närmare före detta politiker som numera jobbar som lobbyister eller i skolkoncernernas intresseorganisationer. I takt med att koncernerna får mer och mer kommunal skolpeng ökar deras resurser för politisk påverkan. Det senaste året har lobbyisternas fokus legat på dagens omröstning om skolpengsavdrag. Friskolornas riksförbund skriver i ett mötesprotokoll som finns att läsa här att ”förbundet jobbar för fullt med lobbying” och att ”det viktigaste är att se till att de förslag som slår hårt mot friskolebranschen inte går igenom i riksdagen”. Skolkoncernen Watma – ägd av en högt uppsatt moderat tjänsteman i regeringen Bildt – skriver att förslaget om sänkt skolpeng för friskolor innebär en marknadsrisk som hanteras genom ”hög politisk kompetens i styrelsen”. 

Koncernägarnas makt över skolan problematiseras av allt fler liberala ledarsidor. GP skriver att ”AB-skolorna växer i dag på små, ideella skolors bekostnad. Och på de kommunalas. Ett viktigt skäl till detta är att politiker och andra opinionsbildare, då främst från borgerligheten, gått från att försvara valfrihet och pluralism till att försvara enskilda bolag och deras intressen.”.

DN skriver att svängdörrarna mellan politik och lobbying ”öppnar för frågor om varför borgerliga partier envetet håller fast vid varje bokstav i det nuvarande skolsystemet, trots att en bred majoritet av borgerliga väljare vill ha förändringar” samt att ”de täta banden mellan partierna och friskolesektorn är väldokumenterade.”

Misslyckat experiment

Svagheten med förslaget om skolpengsavdrag är att alla huvudmän har dragits över en kam, medan det främst är de aggressivt expanderande skolkoncernerna som skapar nedskärningar i de kommunala skolorna. Utredningen var koncernernas sista chans att motivera sin existens i skolsystemet. Ägarnas kompromisslösa (och troligen framgångsrika) motstånd mot allt som hotar bolagens vinster har visat att de inte har i skolans värld att göra.

Det svenska skolexperimentet har misslyckats. Makten över skolan har flyttats från medborgarna till skolägarna. Det är dags att fasa ut aktiebolagen från skolans område.

Beslutskedja: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

KOMMITTÉDIREKTIVKommittédirektiv: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

Regeringen har tillsatt en utredning.

Trots att en stor majoritet av svenskarna är kritiska till marknadsskolan lär propositionen om ökad likvärdighet kastas i papperskorgen. Det skriver Marcus Larsson, tankesmedjan Balans.

Orättvis fördelning av skolpengen

Lobbyisterna blir fler

Misslyckat experiment

Beslutskedja: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter

Läs utbildning gratis i 14 dagar

Få en politisk överblick gratis