Danska lärares digitala kunskaper ska stärkas – ”Fem år före oss”

Nyligen presenterade Danmarks regering en digitaliseringsstrategi som ska ange riktningen för de kommande fyra åren. Strategin har utvecklats i samarbete med representanter från näringslivet, Kommunernes landsforening och Danske regioner, forskarvärlden, arbetsmarknadens parter och civilsamhället.

Digitaliseringsstrategin innehåller förslag om totalt 61 olika satsningar inom olika områden. På utbildningsområdet vill regeringen satsa 200 miljoner danska kronor, rapporterar Altinget.dk. 

”Mogen strategi”

Pengarna ska gå till insatser som gör det möjligt att arbeta mer praktiskt med digital teknologi i undervisningen, bland annat genom fortbildning av lärare och på lärarutbildningar. Att förstå och använda digitala verktyg i undervisningen ska vara en viktig del av lärares kompetens. 

– Det är en mogen strategi. Danmark ligger fem år före oss. Tidigare satsade man väldigt konkret på insatser som att alla ska ha en lärplattform. Man subventionerade digitala läromedel för att stimulera utveckling och användning under en femårsperiod, säger Jannie Jeppesen, vd för Swedish edtech, till Altinget.

Danmarks nya strategi tar i stället fasta på varthän digitaliseringen ska leda i slutändan, menar Jannie Jeppesen.

– Nu handlar det snarare om den digitala kompetensen som man behöver i samhället och i arbetslivet. Kompetensförsörjning och skolans uppdrag att faktiskt se till att eleverna är rustade för att kunna gå in i olika yrken, liksom ett demokratiskt uppdrag.

Sist ut i Norden

Under 2022 löper dessutom Sveriges första digitaliseringsstrategi, som började gälla 2018, ut.

– Sverige är sist ut i Norden med den typen av strategi, säger Jannie Jeppesen. 

Hur ligger vi till med den strategi som vi har just nu i Sverige?

– Den säger att alla elever ska ha tillgång till digitala verktyg och digitala läromedel. Trots det ligger vi långt efter. Det finns alldeles för många som inte har det än. Bara 20–30 procent av landets elever har tillgång till digitala läromedel.

Varför har det blivit så?

– De medel som tilldelades strategin var i praktiken till digitala nationella proven. Där har det gått medel till att Skolverket ska köpa in en plattform och utveckla den. 

– Jag kan se att det finns huvudmän och skolor som har behov av extra stöd och så behöver man följa upp vilka prioriteringar som görs. Samtidigt har vi olika förutsättningar, med många olika kommunala huvudmän och friskolor, så det är svårt att säga exakt varför man prioriterat så olika hos dem.

Vad skulle du vilja att en ny strategi innehåller?

– Vi skulle behöva ha en hygienfaktor – det här ska skolorna bara ha. Punkt slut. Vi måste satsa på kvalitetsaspekterna i nästa strategi genom att utveckla undervisningen och satsa på lärarna. Sen är vi på många sätt i samma läge som Danmark där vi behöver gå in och titta på hur det här kan kopplas till kompetensförsörjning och det livslånga lärandet. 

– Lärarutbildningarna spelar en central roll i lärarnas kompetensutveckling. Man behöver involvera dem mer i skolans digitala strategi, så att de också kopplar mot den.

Vad kan vi lära från Danmark? 

– En sak som de har gjort är att ta fram en nationell digitaliseringsstrategi där skolan bara är en del, det tror jag är väldigt sunt. Men också att de har utgått ifrån näringslivet och arbetsmarknadens aktörer i framtagandet. De har säkerställt att de behov som finns tillvaratas, säger Jannie Jeppesen.

rep@altinget.se