Folkhögskolor förväntar sig färre studenter efter budgetbeskedet
”Budgeten har två huvudsakliga problem. Dels tappar vi de 4 000 platserna som tillkom under pandemin, dels får vi inte någon priskompensation. Det har utbildningssektorn i sin helhet fått – utom just folkhögskolorna”, säger Olle Westberg, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation – RIO.
Kritiken från oppositionen var frän efter att folkbildningens pengar i budgeten blev kända. De pandemirelaterade satsningarna på folkhögskoleplatser förnyas inte. Anslaget till folkbildningen hamnar på drygt 4,3 miljarder kronor för 2023. I realiteten en sänkning med närmare en halv miljard, eftersom anslaget för 2022 var drygt 4,8 miljarder kronor med pandemipengarna inräknade.
– Vi är förvånade och besvikna. Folkhögskolan gör nytta och ger bra valuta för skattebetalarnas pengar. Människor rustas för att gå vidare i livet, oavsett om man går yrkesförberedande program för att bli undersköterska, eller allmän kurs för att gå högskola. Jag tycker att regeringen har bortsett från den samhällsekonomiska nyttan, säger Olle Westberg till Altinget.
Det låg ett riksdagsbeslut om att det här var en tillfällig satsning. Har ni bara chansat på att den skulle permanentas?
– Det var ingen chansning. Riksdagen var tydlig med att det här var tillfälliga pengar. Men man kan läsa i budgetens utgiftsområde 16 om vilka omfattande kompetensproblem som Sverige står inför. Då kunde man använda sig av de strukturer som folkhögskolorna har varit med och skapat, säger Olle Westberg.
Bygger framåt
Han menar därför att regeringen borde ha fortsatt satsa på folkhögskolorna när Sverige går in i en lågkonjunktur.
– Märk väl att det inte är inflationsdrivande, det bygger för framtiden.
S ville inte heller förlänga
Oppositionens reaktioner blev starka, eftersom utbildningsminister Mats Persson (L) i en intervju med Altinget hade sagt att det inte blir några sänkningar av folkbildningens anslag i den här budgeten.
{{toplink}}
– Vi hade kontakter med Socialdemokraterna inför vårändringsbudgeten. Vi var besvikna även då över att de inte ville förlänga eller permanenta pengarna, säger Olle Westberg.
Han varnar också för att även bevarade grundanslag de närmaste åren, utan pandemisatsning, i realiteten innebär en ekonomisk försämring för folkhögskolorna.
– De senaste 5 åren, redan innan inflationen ökade, har vi haft kostnadsökningar på 6,5 procent – men anslagsökningar på 1,2 procent. Nu får vi ingen priskompensation över huvud taget. Det är svårt att förstå.
Färre kan studera 2023
Så när den övriga utbildningssektorn får priskompensation är han förvånad över att inte folkhögskolorna får det.
– Det var regeringen Reinfeldt som en gång slog fast att folkhögskolan är en egen utbildningsform. Så vi hade gärna sett att den här regeringen hade tagit vid i samma tradition.
– Färre människor kommer att kunna studera på folkhögskola under 2023 och kvaliteten riskerar att sänkas. Det är en olycklig prioritering i en lågkonjunktur, säger Olle Westberg.
Utbildningsminister Mats Persson hade under torsdagen inte möjlighet att ta intervju, men lämnar ett skriftligt svar via sin pressekreterare: ”Regeringen föreslår fortsatt ett starkt stöd till folkbildningen, trots konjunkturläget föreslår regeringen inga neddragningar. Tvärtom, en satsning på förlängning av Svenska från dag ett.”
Svenska från dag ett är en riktad insats till asylsökande och ukrainska flyktingar. I år får den 110 miljoner kronor, nästa år minskar det till 30 miljoner, för att sedan helt tas bort 2024.
Läs utbildning gratis i 14 dagar
- Effektivt verktyg för omvärldsbevakning
- Nyheter, analys och debatt om sakpolitiken
- Sakligt och unikt innehåll
Här är alla statssekreterare – och allt du behöver veta om dem
Så ska Tidöpartierna lösa lärarbristen
