Hamilton: Vlachos ändrar inte min bild av utredningen

SLUTREPLIK. Likvärdighetsutredningens förslag innebär mer styrning av skolvalet och en risk att friskolor går i konkurs. Dessutom har inte utredaren visat att förslagen leder till ökad kvalitet i skolan, skriver Ulla Hamilton.

Ulla Hamilton
Vd, Friskolornas riksförbund

Ekonomen och forskaren Jonas Vlachos, en av sekreterarna bakom Utredningen om en likvärdig skola, skriver att jag missförstått deras förslag. Men det jag framhåller är något jag även efter Vlachos replik vidhåller.

Onödiga förändringar

Låt mig först klargöra att jag välkomnar utredningens förslag om ett allmänt skolval, att alla ska göra ett aktivt val av skola. Det är en av nycklarna till att både få fler bra skolor och tydliggöra när skolhuvudmän brister. I förlängningen skapar det ett bättre kunskapsfokus, inte minst för de som mest behöver det.

Det betyder dock inte att det krävs en omläggning av en rad andra delar av skolsystemet som de flesta är nöjda med i dag. Det är exempelvis mycket möjligt att bibehålla kösystemet men göra bättre informationsinsatser i ett tidigare skede samt ha en samordnad antagning som skapar större transparens för både skolor och föräldrar.

Ger orättvis bild

Det är förespråkarnas retorik jag kallar försåtlig. Bilden som ges till den som, till skillnad från mig, inte har tid att ta sig igenom denna omfattande produkt utan bara lyssnar på utredningens sammanfattning får inte en rättvisande bild.

Två grundläggande saker kommer nämligen varken Jonas Vlachos eller någon annan av företrädarna för utredningen runt, oavsett vad som kallas grundläggande principer.

För det första vill ni i större utsträckning än i dag styra skolvalet. Trots att möjligheten att välja skola är fritt för alla, och inte kostar något, är ni inte nöjda med utfallet och vill lösa det med mer styrning.

För det andra kommer ni heller inte ifrån att ni öppnar för kommunalt godtycke när det gäller att sänka skolpengen till friskolor. Elever som väljer friskolor ska alltså få en lägre skolpeng.

Riskerar konkurs

Med tanke på att friskolebranschen i dag i genomsnitt har en marginal på fem procent, som för övrigt går till återinvesteringar och skatt i de flesta fall, skulle en drastiskt minskning om cirka tio procent antagligen betyda konkurs för mängder av skolor. Inte minst små skolor på landsbygden som särskilt kämpar för sin överlevnad.

Det finns sedan länge också framförda aspekter från friskolor på kostnader där friskolor underkompenseras. Dessa aspekter berörs inte av utredningen.

Höjer inte kvaliteten

Jag är helt övertygad att det finns andra sätt att åtgärda likvärdigheten i svensk skola och ändå behålla många av de populära och etablerade delar som finns i dag. Men då krävs en helt annan ingång än den utredningen valt att ta.

Dessutom har inte utredaren visat att de förslag som presenteras leder till ökad kvalitet och resultat i skolan. En bra skola för alla är väl trots allt det som är viktigast.

Beslutskedja: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

25/7
2018
10/12
2019
23/4
2020
27/4
2020
27/4
2020
27/4
2020
29/4
2020
30/4
2020
30/4
2020
8/5
2020
12/5
2020
20/5
2020
20/5
2020
26/5
2020
10/6
2020
23/6
2020
25/6
2020
17/9
2020
6/10
2020
8/10
2020
8/10
2020
13/10
2020
27/10
2020
30/11
2020
3/12
2020
8/12
2020
14/12
2020
19/1
2021
4/2
2021
25/3
2021
21/4
2021
29/4
2021
20/8
2021
31/8
2021
14/9
2021
10/2
2022
17/2
2022
17/2
2022
17/2
2022
8/3
2022
17/3
2022
22/3
2022
22/3
2022
5/4
2022
31/5
2022
7/6
2022
9/6
2022
14/6
2022
14/6
2022
16/6
2022
16/6
2022
12/9
2023

Forrige artikel Kommunal: Anställda utnyttjas som skolans alltiallo – tydlighet krävs Kommunal: Anställda utnyttjas som skolans alltiallo – tydlighet krävs Næste artikel Riksförbundet DHB: Inför nationell strategi för distansundervisning Riksförbundet DHB: Inför nationell strategi för distansundervisning
Skolverket ska spara

Skolverket ska spara

Regeringen drar ner på Skolverket med 80 miljoner i budgeten. Anledningen är att myndigheten ska effektiviseras.