Kommunerna ger tummen ner till sfi-peng

Remissinstanserna har tyckt till om utredningen En modell för att mäta och belöna progression inom sfi.

Ett av förslagen i utredningen är att införa en sfi-peng som ska delas ut till utbildningsanordnarna som ett statsbidrag och baseras på elevernas progression. Strukturen ska likna skolpengen som finns i grundskolan och föreslås betalas ut utöver befintlig finansiering av sfi.

Utredningen föreslår att potten för den ersättningen ska motsvara 1 procent av de totala kostnaderna för sfi-utbildning.

”Problematiskt”

Kommunerna som lämnat remissvar är enade. Majoriteten håller med om att kvaliteten i sfi-undervisningen behöver öka, men tror inte att en progressionsbaserad sfi-peng skulle träffa rätt.

Flera kommuner lyfter att de önskade effekterna av en sfi-peng skulle utebli om det inte finns strukturella förändringar på plats.

– Det som är mest problematiskt är ersättningsmodellen som föreslås. Det är väldigt många frågor från kommunernas sida kopplat till om man träffar rätt med den typen av ersättning, men också att man måste vara medveten om att olika skolor har olika elevgrupper, säger Henriika Airaskorpi, chef för vuxenutbildningen i Helsingborg, till Altinget.

– Jag tror inte man kan införa ett pengsystem utan att genomföra andra delar från Kliva-utredningen. Sfi-pengsutredningen hänger lite löst om man inte fäster den vid de andra förslagen som fanns i Kliva-utredningen. 

Komplicerat system

Inte heller Nacka kommun tror att det skulle gå att införa ett sfi-pengssystem utan att införa andra delar av Kliva-utredningen, såsom verksamhetspoäng på sfi-kurser, att obehöriga sfi-lärare kompetensutvecklas och att ett nationellt stödmaterial tas fram för att verka för en mer likvärdig och kvalificerad undervisning baserad i en bedömning av progression.

– Kommunen ser inte att ett komplicerat system för resultatbaserad ersättning till anordnare skulle lösa grundproblemen med låg andel lärare och lång genomströmningstid, säger Jen Holmberg, chef för vuxenutbildningen i Nacka, till Altinget. 

Hon menar att det hade gett bättre effekt om Skolverkets uppdrag att digitalisera de nationella proven skulle omfatta svenska för invandrare, om nationella prov utformas även för A-kursen och SCB fick i uppdrag att utforma en mervärdesmodell som utifrån resultaten på de nationella proven mäter elevernas progression.

Friskolekoncern ger tummen upp

Friskolekoncernen Academedia är däremot positiv till utredningens förslag, men motsätter sig att pengen ska betalas ut till anordnare i både kommunal och privat regi. I stället vill Academedia att sfi-pengen ska betalas ut enbart till de kommunala huvudmännen. 

De pekar på att det i dag enbart är kommuner som är huvudman för vuxenutbildning och att kommunernas ersättningsmodeller skiljer sig åt.

”Några kommuner ersätter leverantören för erbjudna timmar, några för de timmar eleven faktiskt närvarar i utbildningen. Ytterligare några använder en fast ersättning för hela utbildningen. Några betalar löpande, några vid satt betyg”, skriver man i sitt remissvar. 

”Det är därför troligt att införandet av en progressionsbaserad ersättningsmodell kommer att ha olika effekter för olika sfi-leverantörer”

Academedia föreslår att progressionen mäts utifrån hela huvudmannens utförda sfi, både i egen och extern regi. ”På så vis skulle huvudmän som genom bra rutiner för upphandling, uppföljning och goda förutsättningar för sfi premieras.” menar man. 

rep@altinget.se