Idéburen sektor: Kammarkollegiets register riskerar att floppa

Vid årsskiftet ska Kammarkollegiets register över idéburna välfärdsaktörer vara uppe. Detta som en del av den nya lagen om idéburna aktörer i välfärden som antogs i juni och börjar gälla vid årsskiftet.

Men efter Kammarkollegiet remiss med förslag på hur registret ska utformas, så är frågan hur många av de idéburna aktörerna som ens kommer att använda sig av det.

Kritiken gäller främst två punkter.

• 1. Det är för dyrt.

I slutbetänkandet SOU 2019:56 skrev utredaren Samuel Engblom att ”Det är av stor vikt att avgifterna inte blir för höga eftersom många, särskilt små, idéburna aktörer då kan bli avskräckta från att ansöka om registrering”. Engbloms beräkning var 850 kronor, vilket han bedömde som rimligt även för de mindre aktörerna.

– Kammarkollegiet har landat i 12 000 kronor. Det är för dyrt, säger Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare på intresseorganisationen Famna, som företräder idéburna organisationer i välfärden, till Altinget.

Hon påpekar att man dessutom binder sig för fem år, eftersom Kammarkollegiet måste försäkra sig om att inte någon av aktörerna registrerar sig som idéburen år ett och sedan går över till att bli vinstdrivande år två.

– I praktiken kostar det därför minst 60 000 kronor. Det är mycket pengar för våra små och halvstora medlemmar som bedriver idéburen välfärd, säger Ulrika Stuart Hamilton.

Dessutom verkar det som att organisationer som har en riksorganisation och flera lokala organisationer som är egna juridiska personer, kommer att få betala för varje enskild lokal- eller distriktsorganisation ifall de vill kunna föra över medel till dem. Det gäller exempelvis Röda korset, Rädda barnen och studieförbunden.

• 2. Registret tar bara med basala uppgifter.

Enligt Kammarkollegiets förslag visas de idéburna aktörernas namn, adress och organisationsnummer.

– Men ingenting om var verksamheterna finns eller inom vilka välfärdsområden som den registrerade organisationen är verksam. Det vill säga ingenting av den information som skulle underlätta för kommuner och regioner att hitta de idéburna aktörer som erbjuder verksamhet i området. Det hade varit viktigt för dem om de vill ha en bättre välfärdsmix.

Kan inte Famna ta de uppgifterna och göra en egen karta där ni redovisar den informationen?

– Ja det kanske vi eller någon annan skulle kunna göra, men jag tycker fortfarande att Kammarkollegiets register borde innehålla information om aktörerna, säger Ulrika Stuart Hamilton.

– Det är en mycket låg ambition att inte visa något mer. De uppgifter som Kammarkollegiet inte behöver ”tillsyna” kunde de ju ändå skapa utrymme för i det frivilliga registret. Om någon upphandlare vill söka efter vilka idéburna aktörer som är aktiva i kommun X eller region Y, och hitta olika typer av välfärdsverksamheter, så blir det här registret inte särskilt användbart.  

Men är det registrets uppgift? Finns det någon motsvarighet för privata aktörer?

– Det vet jag inte, men vänd på steken. Vi har nu nya möjligheter inom LOU och LOV, där kommuner och regioner får rikta sig till de idéburna. Då är det rimligt att de inte bara hittar adressen till huvudkontoret, utan också kan se vilken sorts verksamhet som finns och var den bedrivs.

– Bräcke diakoni har sitt huvudkontor i Göteborg, men de bedriver verksamhet i ett stort antal kommuner och regioner. Men det kommer inte att synas, bara deras Göteborgsadress. Om en kommun vill skapa en bättre välfärdsmix, kommer de då att ha användning av det här registret? Vill man få fart på användandet av de nya upphandlingsmöjligheterna, så tar man med mer information än vad Kammarkollegiet föreslår.  

Är det myndighetens uppgift? De gör väl vad som formellt förväntas av dem?

– Regeringen har delegerat frågan om avgiftsnivåer till myndigheten. Men när det gäller IVOs avgiftsnivåer så bestäms de av regeringen. Det måste gå att göra så här också. Om det blir för dyrt får man väl skicka med budgetmedel i stället för att låta det vara självfinansierande. Det är vår uppmaning till civilministern, säger Ulrika Stuart Hamilton. 

{{toplink}}

Duckar intervju 

Kammarkollegiet duckar intervju. I stället skickar de skriftliga kommentarer via pressansvarig Mattias Axelsson. De hänvisar till att deras föreslagna avgift är framtagen utifrån deras beräkningar på vad det här kommer att kosta. ”Förslaget ligger på remiss och är ännu ej beslutat.”

Om den övriga kritiken:

”Kammarkollegiet har valt att ta in de uppgifter som anges i registreringslagen samt ytterligare uppgifter som krävs för att bedöma om det finns förutsättningar för att registrera organisationen.”

”Registrets syfte är att synliggöra organisationer och särskilja dem från andra aktörer, visa att de uppfyller ställda kriterier samt kunna identifiera organisationerna med namn och kontaktuppgifter. Enligt propositionen kommer organisationer även att finnas registrerade i andra register. Kammarkollegiet har utgått från uppgifter som ska registreras enligt lagen.”

anders@altinget.se