KD:s nya talesperson: Konfessionella skolor ska få bättre förutsättningar

När Christian Carlsson (KD) tog över ordförandeposten i socialutskottet blev det den nyinvalda riksdagsledamoten Mathias Bengtsson som fick ersätta honom i utbildningsutskottet. Förra mandatperioden var Bengtsson oppositionsledare i barn- och utbildningsnämnden i Gagnefs kommun.  

Som kommunpolitiker drev Mathias Bengtsson frågor om elevhälsa, trygghet och studiero, något som han vill fortsätta med även i utskottet. Till Altinget pekar han ut tre frågor som sina mest prioriterade:

– Att många barn och unga lider av psykisk ohälsa är ett av de största problemen som vi har i samhället i dag. Att elevhälsan finns tillgänglig varje dag och har de möjligheter som krävs för att hjälpa barnen är oerhört viktigt, både för samhället i stort men också för skolresultatet. För att prestera i skolan så måste man ju må bra.

– Det andra är trygghet i skolan. Att man ska känna sig trygg i korridorerna och att man ska kunna få studiero på lektionerna är också viktigt för att öka kunskapsresultaten.  

– Punkt tre skulle jag säga är friskolorna. Valfriheten och att man ska ha möjlighet att välja den skola som passar en. Där ingår också de konfessionella skolorna. De ska få bättre förutsättningar. Skolor som fungerar dåligt ska inte finnas, men de som fungerar bra är en vinst för hela samhället.  

Behövs det några reformer för det? 

– Egentligen på alla tre.  

– Jag vill se en elevhälsogaranti. Att man har rätt till att få träffa elevhälsan varje dag på alla skolor. Det finns också med i Tidöavtalet så det ser jag väldigt positivt på. Under mandatperioden ska vi arbeta med att få den på plats.  

– När det kommer till trygghet i skolan så finns det flera förslag som är på gång som är kristdemokratiska inslag i Tidöavtalet. Det ska vara fokus på studiero och det ska vara fokus på att rektor har ansvaret för tryggheten på skolorna. Om det inte är tryggt eller en elev stökar ska det finnas åtgärder som man tar till.  

– Det finns mycket kristdemokratiskt i Tidöavtalet. Dels att de konfessionella skolorna säkras upp och att man ser över så att det blir långsiktigt ägande och seriösa aktörer i friskolesektorn.

Hur vill du förbättra förutsättningarna för de konfessionella skolorna?

– Alla friskolor behöver få tilläggsbelopp för elever med behov av särskilt stöd på ett mer likvärdigt sätt. I dag kan det vara stora skillnader mellan hur kommunerna hanterar det. Det skulle vara viktigt för många friskolor, inte minst de konfessionella som ofta på ett föredömligt sätt tar ett stort ansvar för den elevgruppen.

Vad är du mest stolt över att KD har fått in i Tidöavtalet på skolområdet? 

– Elevhälsogarantin är jag väldigt nöjd med. Det är jag kanske allra mest stolt över just för att det berör de som behöver hjälp allra mest och det är så viktigt att våra barn och unga får det stöd som de behöver.  

Hur kommer arbetet se ut i utskottet under mandatperioden? Vad kommer prioriteras?  

– Det återstår lite att se, men jag ser fram emot att genomföra punkterna som finns med i Tidöavtalet först och främst.  

– Sen blir det också att hitta arbetssätt för att kunna ha god dialog med departementet, så att utskottet och departementet kan samspela så man kan vara med och påverka i ett tidigt skede.  

Vilka kommer mandatperiodens utmaningar vara?

– Det finns flera utmaningar i den svenska skolan. Jag tror att kompetensförsörjningen är en nyckel, att få in behöriga lärare till skolorna. Det är ju utmaningen på kort sikt, men också att hitta bra spelregler för en mer likvärdig skola. Att skolorna får lika villkor i hela landet, också friskolorna.  

Hur vill ni göra det? 

– Jag tror att någon typ av nationell skolpengsnorm skulle vara en bra bit på vägen. Att ekonomin blir mer likvärdig i alla skolor i hela landet.  

{{toplink}}

rep@altinget.se