M: Vi tar lärarbristen på allvar

Av: Camilla Waltersson Grönvall
skolpolitisk talesperson, Moderaterna

Skolverket presenterade nyligen en dyster statistik. Nästan var femte niondeklassare lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. En viktig förklaring till detta är att skolan under lång tid har haft en stor brist på lärare. I nästan var och varannan kommun vittnar rektorer, kommuner och fristående skolor om svårigheterna att hitta behöriga lärare till sina klassrum. Lärarbristen är därför den största utmaningen som vi har för att kunna höja svenska elevers kunskapsresultat. Den utmaningen tar Moderaterna på största allvar.

Bristen på lärare är ett resultat av att läraryrket som profession har urholkats under en lång tid. Orsakerna till detta är flera men beror delvis på låga löner, men också på kvalitetsbrister på lärarutbildningen och en hög arbetsbelastning i yrket.

Under alliansregeringens tid vid makten påbörjade Moderaterna arbetet med att åter ge lärarna ledarrollen i klassrummet. Det gjorde vi genom att stärka lärarnas kompetensutveckling, inrätta historiska karriärvägar och genom att reformera lärarutbildningen. Men det räcker inte. Arbetet med att höja läraryrkets attraktivitet måste trappas upp för att fler ska välja läraryrket och vilja stanna kvar i yrket. Moderaterna föreslår därför:

Högre kvalitet på lärarutbildningen

Trots att ansökningarna till lärarutbildningen har gått stadigt uppåt de senaste åren dras lärarutbildningen med stora avhopp. Därför är vi kritiska till att regeringen, med sin satsning på fler platser på lärarutbildningen, lindrar symptomen men inte botar sjukdomen: den bristande kvaliteten.

Moderaterna föreslår istället kvalitetsförstärkningar och investerar 1,2 miljarder kronor på att utöka den lärarhandledda undervisningstiden på lärarutbildningen med 50 procent. Avhoppsstatistiken visar också att goda betyg minskar risken för avhopp. Därför föreslår vi en tuffare antagning och lämplighetstester. Vi föreslår också att ledarskapskompetens, specialpedagogik, digitalisering och andraspråksinlärning ska vara obligatoriska delar i all lärarutbildning.

Fler vägar till läraryrket

Sverige har i dag stelbenta regelverk som hindrar ämnes- och yrkeskunniga människor att bli lärare. Det är synd eftersom intresset för den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) har fördubblats de senaste åren. Vi måste därför bli bättre på att öppna dörrarna till läraryrket, inte stänga dem. Med fortsatt fokus på kvalitet föreslår därför Moderaterna en mer flexibel antagning till KPU-utbildningarna så att den som saknar några få högskolepoäng i ett ämne får längre tid på sig att läsa in dessa. Vi föreslår också en omfördelning av pengarna till lärarutbildningen så att KPU-utbildningarna får mer resurser och därmed kan ta emot fler som vill växla om till läraryrket.

Mindre administration, mer kompetensutveckling och fler karriärvägar

Lärare behöver också kunna ha mer tid tillsammans med barnen. Därför föreslår vi lärarassistenter för att avlasta lärarna. Vi vill använda digitaliseringens möjligheter så att vi tar bort så mycket administrativt arbete som möjligt. Många prov går att digitalisera, bland annat de nationella proven.

Alla lärare ska också ha rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan och möjligheter att fylla på sina kunskaper under hela yrkeslivet. Skolkommissionens förslag om att inrätta ett professionsprogram för lärar- och skolledaryrkena är därför ett steg i rätt riktning. Men i skolor med stora utmaningar är också särskilt skickliga lärare en förutsättning för att lyfta resultaten. Att fortsätta höja lönerna, bygga ut systemet med förstelärare och satsa på skolutveckling är nödvändigt.

Ett växande och välmående Sverige som konkurrerar med kunskap kräver en skola som fortsatt fokuserar på att eleverna ska lära sig mer i skolan. För det krävs många skickliga lärare som väljer att stanna kvar i sitt yrke. Därför är lärarbristen en av Moderaternas mest prioriterade frågor i skolpolitiken. 

debatt@altinget.se