Pisa: Bottenresultat för Sverige – fortfarande över snittet
Svenska elevers kunskaper har sjunkit i läsning och matematik, visar Pisa-undersökningen 2022. Resultatet ligger på samma nivå som 2012, som är det lägsta uppmätta resultatet för Sverige.
Sedan förra Pisa-undersökningen 2018 tappar de svenska eleverna i matematik och läsning. Kunskaperna i naturvetenskap ligger på samma nivå.
– För läsning och matematik är vi tillbaka till samma nivå som vi var 2012, säger Maria Axelsson, projektledare för Pisa på Skolverket, till Altinget.
Samma nedåtgående trend ses i de andra länderna. Inget OECD-land har förbättrat sig och 27 av 37 har försämrat sig. De svenska eleverna presterar fortfarande bättre än genomsnittet.
– Pandemin är en förklaring. Om man jämför med 2012 så är den största skillnaden att då var det bara Sverige som gick ner och nu är det de flesta länder, säger Maria Axelsson.
Hur kommer det sig att naturvetenskapen ligger kvar på samma nivå?
– Det är lite svårt att svara på faktiskt. Vi måste fortsätta göra undersökningar om varför det sticker ut lite. Vi ser ju en större andel elever på lägre prestationsnivåer i Sverige. Men vi ser också en liten ökning när det gäller elever som är på de högre i naturvetenskap. Det är det som gör att vi stannar kvar.
Artikeln fortsätter efter grafiken.
Ökade klyftor
Samtidigt sjunker Sveriges resultat mer än genomsnittet i matematik, som Pisa-undersökningen 2022 fokuserat extra på. Den genomsnittliga nedgången var 15 poäng, men i Sverige sjönk resultatet med 21 poäng.
– Skillnaden mellan elever med olika socioekonomiska bakgrunder har ju blivit större i Sverige, men det har de också i OECD i genomsnitt. I ICCS förra veckan såg vi också stora skillnader mellan dessa elevgrupper, däremot såg vi inte ökade skillnader där, säger Maria Axelsson.
Skillnaderna i resultaten ökar också mellan de elever som presterar bra och de lågpresterande eleverna. Även de högpresterande eleverna gör sämre ifrån sig, men nedgången är större för de lågpresterande eleverna.
– Vad som är oroväckande är att i Sverige ökar klyftorna mellan elever med bättre förutsättningar och elever med sämre förutsättningar, säger Myiako Ikeda, senior analytiker på OECD till Altinget och fortsätter:
– Det går ner mycket tydligare för de lågpresterande eleverna. Men det som är riktigt oroande är att eleverna med sämst socioekonomiska förutsättningar tappar mest.
S-studenter öppnar för att avskaffa fribeloppet
Tidigare ministern om Pisa: ”Blir bitter”
