Tidigare ministern om Pisa: ”Blir bitter”
Pisa pekar på en ökande segregation som måste åtgärdas, menar tidigare utbildningsminister Anna Ekström (S). ”När jag ser resultaten blir jag väldigt bitter över att de förslag som jag var med och tog fram om skolpeng, urval och etablering av fristående skolor röstades ner av riksdagen”, säger hon till Altinget.
Den uppgång som kunde ses i de två föregående Pisa-mätningarna, 2015 och 2018, håller inte i sig 2022. Svenska elevers resultat rasar i både läsning och matte, och hamnar i stället på samma bottennivå som 2012.
{{toplink}}
– Eftersom nedgången är så väldigt likartad i alla länder som deltar, så är det ju för mig helt uppenbart att det är en pandemieffekt. Den ökande segregationen är dock ett svenskt problem som måste åtgärdas här och nu, säger tidigare utbildningsminister Anna Ekström (S) till Altinget.
– Pandemin har påverkat skolan och då blir min slutsats också att vi måste göra mer för att täppa igen de kunskapsluckor som uppenbarligen finns. Vi måste göra mer för att stärka elever i efterhand. Det de inte har lärt sig på mellanstadiet måste de få chansen att lära sig på högstadiet.
”Blir bitter”
I matematik sjunker de svenska elevernas resultat mer än OECD-genomsnittet.
– Där kan man ju tänka sig att de sämst presterande eleverna är de som drabbades hårdast av pandemin och av skolsegregationen, säger Anna Ekström och fortsätter:
– Det är klart att de som behöver skolan allra mest är de som har mest behov av undervisning och stöd, de sämst presterande.
Du var ju utbildningsminister under pandemin. Skulle ni gjort något annorlunda?
– Min slutsats är att det behövs fortsatta insatser för att stärka undervisningen. Och där gjorde vi insatser som måste fortsätta. Matematiklyft, läslyft, till exempel.
– När jag ser de här resultaten blir jag väldigt bitter över att de förslag som jag var med och tog fram om skolpeng, urval och etablering av fristående skolor röstades ner av riksdagen.
Men när du ser Pisa-resultatet, kunde du gjort mer under din tid som minister?
– Det viktiga är ju att man tar krafttag mot den bristande likvärdigheten och den alldeles för stora segregationen. Vi tog ju fram verksamma lagförslag som hade kunnat bryta segregationen. De lagförslagen sa riksdagen nej till.
Hade resultaten sett annorlunda ut om man infört dessa?
– Ja, både Skolkommissionen och den stora genomlysning som OECD gjorde visade ju att ska man stärka kunskapsresultaten i Sverige så måste likvärdigheten öka. De förslag som vi la fram och som inte gick igenom i riksdagen var ju helt i linje med de förslag som kom både från Skolkommissionen och från OECD.
Pisa: Bottenresultat för Sverige – fortfarande över snittet
Riksrevisionen: Lärosätenas skydd av forskningsdata brister
