Replik: Grova missuppfattningar om Täbys skolpeng
Det är en total missuppfattning att Täby vill stimulera elitskolor. Det skriver Erik Andersson (M), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande Täby, och Anna Gillberg Gustavsson (M) vice ordförande barn- och grundskolenämnden Täby, i en replik.
Af Erik Andersson och Anna Gillberg Gustavsson
Kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen Täby respektive vice ordförande barn- och grundskolenämnden Täby
I sin krönika beskriver Linnea Lindquist tydligt sina besök i olika klasser i en välfungerande skola, där lärare tar sig tid att besvara elevernas nyfikna och intresserade frågor och där de elever som har behov av mer stöd också får det via stabila vuxna med rätt kompetens.
{{toplink}}
Grundläggande missuppfattningar
I krönikan finns några grundläggande missuppfattningar, som vi hoppas att vi här ska kunna reda ut, och att oron efter detta kan minska något.
Lindquist citerar ett stycke ur domslutet från Kammarrätten, men verkar ha råkat använda de fyra socialdemokraternas motivering för att överklaga det beslut som togs i Täbys Barn- och grundskolenämnd i september 2020. Kammarrätten har på intet sätt anfört att indikatorerna för kvalitetspengen är godtyckliga – det är socialdemokraternas åsikt som framförs.
Ytterligare en missuppfattning är att kvalitetspengen skulle medföra att skolpengen fördelas till elever utifrån resultat i stället för utifrån behov. Det här stämmer inte alls. Skolpengen fördelas i Täby helt till var familjen väljer att barnen ska gå i skola, den är likvärdig oberoende av om skolan är kommunal eller fristående. Precis som i andra kommuner kan även en tilläggspeng sökas för barn som har behov av mer stöd än det som pengen ersätter, så ersättningen fördelas redan utifrån de olika barnens behov.
Adressera skolans riktiga problem
En grundläggande utgångspunkt med kvalitetspengen är att det finns mer eller mindre bra skolor. Oavsett socioekonomiska faktorer levererar skolor mer eller mindre bra utbildningskvalitet. Och utbildningskvaliteten är helt avgörande för att adressera skolans riktigt stora problem, det vill säga att för många elever lämnar grundskolan utan godkänt i alla ämnen. Variationen i landet är direkt grotesk, där landets bottenlän levererar 66 procent som får godkänt i alla ämnen och 34 procent av eleverna lämnar grundskolan med minst sagt ovissa framtidsutsikter och med stor risk för utanförskap.
I Täby har över 90 procent av eleverna godkänt i alla ämnen i årskurs nio. Men även hos oss finns en stor variation, från lägsta nivån 80 procent till toppskolorna som levererar över 97 procent godkända. Det finns mer eller mindre bra skolor även i Täby och det har inget med socioekonomiska faktorer att göra. Det handlar snarare om ledarskap, en tillräckligt driven personal, ordning och reda och en fungerande pedagogik.
Ekonomisk stimulans behövs
Kvalitetspengens huvudsyfte är att ekonomiskt stimulera skolorna att redan från lågstadiet arbeta för att öka andelen godkända i alla ämnen i årskurs nio. Det är en total missuppfattning att Täby vill stimulera elitskolor, det är skolor som levererar en undermålig utbildningskvalitet som är i fokus – allt i syfte att lyfta de elever som befinner sig i riskzonen för att lämna grundskolan utan tillräckliga betyg och därmed hamna i ett potentiellt utanförskap.
Slutreplik: Hamilton förminskar betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå
Barn, sjuka och äldre drabbas när matbudgeten för offentlig verksamhet kapas
