Slutreplik: Hamilton förminskar betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå
Ett gemensamt skolval skulle öka både likvärdigheten och valfriheten i skolsystemet. Det skriver Linnea Lindquist, fristående skoldebattör, i en slutreplik.
I min krönika om motstånd mot ökad likvärdighet i skolan ger jag tre exempel. Det första exemplet är från Almegas remissvar på Likvärdighetsutredningen, det andra exemplet är från Ulla Hamilton och det tredje exemplet är från Täby kommun.
Strategi som försämrar samhället
Jag skrev att det inte är en slump att Almega och Friskolornas Riksförbund motsätter sig ökad likvärdighet och att Täby kommun vill förändra de grundläggande principerna för grundskolans resursfördelning. Det är en medveten strategi som syftar till att förändra svensk skola i grunden och som tyvärr gör det sämre för samhället.
{{toplink}}
Ulla Hamilton har skrivit en replik på min krönika där hon menar att jag har fel och att jag smetar en åsikt på Friskolornas åsikt som de inte har. Ulla Hamilton anser att jag borde ha en högre nivå i debatten.
När jag läser repliken undrar jag om Hamilton har läst min krönika.
Föräldrarnas utbildningsnivå viktigast
Jag ger tre olika exempel på motstånd mot ökad likvärdighet i skolan där Ulla Hamiltons debattartikel är ett exempel på motståndet mot ett gemensamt skolval utan köer. Ett gemensamt skolval skulle öka både likvärdigheten och valfriheten i skolsystemet. Jag skriver inte i min text att Friskolornas riksförbund förespråkar kvalitetspeng, jag skriver att dessa tre exempel visar att det finns motstånd mot ökad likvärdighet i skolsystemet och att det inte är en slump.
Ulla Hamilton skriver att det viktigaste i skolan är ledarskap, organisation och hur resurserna används. Alla som gör seriösa studier på skolsystemet är överens om att den faktor som främst påverkar elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Det är samtidigt en faktor som eleverna inte kan påverka vilket är ett underbetyg till skolsystemet.
Debattera rätt sak
Slutligen måste jag kommentera att Ulla Hamilton skriver att jag målar upp en falsk motsättning i frågan om andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning i kommunala skolor respektive hos skolkoncerner. Enligt den senaste statistiken är det 11 procent högre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning hos enskilda huvudmän. I Sundsvalls kommun är snittet i de kommunala skolorna 56 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning medan Internationella engelska skolan har 81 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det är skillnad på rikssnitt och hur det ser ut i kommunerna. Det ser olika ut i landet.
Jag ser fram emot fortsatt debatt med Ulla Hamilton, men då om det som faktiskt står i texterna.
Regeringen har ingen plan för att stoppa arbetslösheten
Replik: Grova missuppfattningar om Täbys skolpeng
