Skolinspektionen: Skolor gör för lite för högpresterande elever
En ny granskning från Skolinspektionen visar att skolor lägger stort fokus på elever som riskerar att inte nå målen, men missar de elever som ligger långt fram. Undervisningen bör i högre grad anpassas till dessa, menar utredaren Ulrika Rosengren.
En stor majoritet av de granskade skolorna (24 av 29) behöver utveckla sitt arbete med elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling. Eleverna uppmärksammas inte på samma sätt som de elever som riskerar att inte nå målen.
– På de flesta skolor som vi varit ute på är det tydligt att skolorna har fokus på de elever som har svårt att nå målen, säger Ulrika Rosengren, utredare på Skolinspektionen, till Altinget.
Det leder enligt Rosengren till att skolorna missar elever som ligger långt fram. Eleverna kan tappa intresset för skolan, utvecklas inte så långt som de kan och vill eventuellt inte prestera längre.
– Det kan leda till upprepade skolmisslyckanden eller att de blir hemmasittare. Det här kan ske ganska tidigt, redan innan årskurs fyra. Andelen elever som det gäller vet vi inte eftersom det finns ett stort mörkertal. Skolorna är väldigt ovana att prata om och identifiera elever som ligger långt fram.
Viktigt att inte ställa grupperna mot varandra
På fem av de granskade skolorna fann inspektionen i stället arbetssätt som inkluderar båda grupperna av elever i undervisningen.
– Det viktiga är att man inte ställer de här två grupperna mot varandra, att man antingen hjälper elever som har svårt att nå målet eller elever som ligger långt fram, menar Ulrika Rosengren.
Den stora skillnaden mellan de fem skolor som hade ett bra arbetssätt för att fånga upp högpresterande elever och de övriga 24 skolorna är att personalen har arbetat tillsammans.
– Ett stort resultat i granskningen är att väldigt många lärare lämnas ensamma. Skolan pratar inte om de här eleverna, man är osäker på att identifiera eleverna. Elevhälsoteamet har ofta goda kunskaper om elever som ligger långt fram, men kunskaperna tas inte tillvara.
– På de här fem skolorna pratar lärare med varandra, man jobbar tillsammans med elevhälsoteamet och rektorn känner till hur undervisningen bedrivs i skolan.
Extra svårt bland nyanlända
Ulrika Rosengren lyfter också att det är extra utmanande att identifiera elever som inte är så bra på svenska.
– Vi har elever som kommer ifrån länder där de har mycket goda kunskaper i vissa ämnen, men de kan inte uttrycka det på svenska. Vi kan ana att det finns många elever i den gruppen som inte upptäcks.
S-förslag: Mer till kommunerna och skolans likvärdighet
Dokument visar: Samordningskansliernas tunga roll i Regeringskansliet
