Stort stigma bland ungdomar med psykisk ohälsa

Af Maria Sundström och Klas Bergling,
Verksamhetschef Riksförbundet Hjärnkoll, respektive grundare Tim Bergling Foundation

Hjärnkolls unga ambassadörer vittnar om att det i dag finns höga prestationskrav och normer för hur ungdomar ska se ut och vara. Sociala medier spelar en mycket stor roll – här jämför sig unga med andra och mår dåligt av det. Det finns en förväntan om att alla ska passa in i normen.

Det är också lätt att glamourisera det som sker online och tro att det är en vardag som visas, att livet är lätt för alla andra. Allt detta bidrar till mindre fokus och ett sämre mående bland unga. Det finns tecken som tyder på att stress märks mycket tidigare hos barn och unga, även hos 8- och 9-åringar.

Större öppenhet i yngre generationer

Generellt sett vittnar Hjärnkolls unga ambassadörer om att unga i dag har lättare att prata om sitt mående än äldre generationer. Unga kan komma till skolan eller fritids och öppet säga ”Vilken jobbig dag det var i dag” eller ”Jag fick en ångestattack i dag och jag önskade att någon såg mig.”

Men stigmat finns ändå. Och det saknas kunskap om drivkrafterna bakom psykisk ohälsa. ”Människor vet så lite och då förstoras problemen. Stigmat finns där det finns okunskap”, säger en av våra unga Hjärnkollambassadörer.

Stigmat växer när det saknas kunskap

Kort sagt saknas ofta kunskap om psykisk hälsa och mående. Och där det saknas kunskap, växer stigmat. En av våra Hjärnkollambassadörer har prövat att berätta om sin diagnos för kompisarna. Första gången drog kompisarna en massa skämt. Nästa gång tystnade alla och bytte samtalsämne. Sedan tog de aldrig upp ämnet igen.

Att då bli sedd och lyssnad på av en vuxen betyder mycket. Men många unga upplever att vuxna förminskar psykisk ohälsa hos barn och unga. Unga kan möta någon som har god kunskap och som ser och hör. Eller så möter de någon som saknar kunskap och då gör det ont och sårar. Även vuxna behöver utbildning i psykisk hälsa.

Både vuxna och andra ungdomar behöver förstå bakgrunden till det som kanske kan uppfattas som avvikande. Det behövs kunskap för att bemöta fördomar och på så sätt avdramatisera. Vi kan också behöva utbilda grundläggande om hur autism, adhd och depressioner fungerar och hur varningstecken ser ut. Då kan vi tidigt fånga upp tecken på psykisk ohälsa eller vanliga diagnoser och förebygga att måendet blir sämre.

Stötta ungdomar på ett bättre sätt

Därför är föreläsningarna i skolor, som bland annat Hjärnkoll erbjuder, betydelsefulla för att öka kunskapen och minska stigmat kring psykisk ohälsa även bland unga. Föreläsningarna genomförs av unga personer som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa. De har genomgått en tre dagar lång utbildning för att professionellt kunna berätta om sina egna erfarenheter och vad som får dem att må bra.

Ambassadörerna förmedlar hopp, berättar om vändpunkter. De visar att det går att leva ett bra liv även med en diagnos, eller att det går att ta sig igenom svåra perioder. Nu möjliggörs dessa föreläsningar i skolan av Tim Bergling Foundation.

För att minska stigma kring psykisk ohälsa bland unga är det centralt att öka kunskapen och prata öppet om psykisk hälsa och ohälsa. Det minskar skammen och känslan av att det finns något att dölja eller ändra. Ungdomarna får en bättre självinsikt och förståelse för olika funktionssätt, samtidigt som skolan och andra vuxna kan stötta ungdomarna på ett bättre sätt.

Därför kan föreläsningar i skolan vara avgörande.

debatt@altinget.se