Svenska Unescorådet: Utbildning är vägen till hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling har en framträdande plats bland målen i FN:s hållbarhetsstrategi. Det är Unesco som leder och samordnar världens länder i arbetet med utbildning för hållbar utveckling. För att lösa den pågående klimatkrisen krävs en omfattande omställning – från såväl industri som offentlig sektor.

Belys målkonflikter

Om vi ska lyckas behövs människor med kunskap, förståelse för samhällsfrågor och förmågan att tänka kritiskt och innovativt. Unesco har slagit fast att elever i dag ofta får faktakunskaper om miljöhot, men sällan färdigheterna som krävs för att möta och hantera de problem som miljöhoten skapar. Miljödiskussionen är alltför ofta isolerad från de målkonflikter som kan uppstå kring exempelvis konsumtion, rättvisa arbetsförhållanden, jämställdhet, fattigdom och hälsa.

I dag pågår ett intensivt arbete för att bemöta den här problematiken på global nivå. Unesco samlar för första gången in data om hur världens länder arbetar med utbildning för hållbar utveckling. Dessutom arbetar organisationen för att stärka nationella utbildningssystem och främja erfarenhetsutbyte.

Fem rekommendationer

Så vad behöver göras på nationell nivå för att matcha den globala satsningen? Unesco ger fem rekommendationer till sina medlemsländer, däribland Sverige:

1. Utbildning för hållbar utveckling måste integreras i styrdokument för utbildning, bland annat läroplaner och kursplaner.
2. Utbildningssystemet måste struktureras om. Hela skolans verksamhet måste främja lärande för hållbar utveckling och stödja pedagogernas hållbarhetsarbete. Vidare är livslångt lärande en förutsättning för att samhället ska kunna anpassa sig till nya förutsättningar och för att arbetsmarknaden ska försörjas med rätt kompetens i framtiden. Livslångt lärande, också utanför det formella utbildningssystemet, behöver därför bli en ny norm.
3. Lärare måste få mer kunskaper om utbildning för hållbar utveckling och klimatfrågor redan under sin utbildning och därefter ges möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling.
4. Barn och ungdomar måste få delta i beslutsprocesser om viktiga samhällsfrågor.
5. Samverkan mellan skolor och andra aktörer på lokal nivå måste öka, för att skapa möjligheter till lärande som är kopplade till elevernas verklighet och kontext.

En hel del av det här görs redan i Sverige. Såväl myndigheter som civilsamhälle gör ett viktigt arbete för att ta fram fortbildningar och lärresurser för lärare och flera studieförbund erbjuder kurser och studiecirklar inom utbildning för hållbar utveckling. Skolverket fick 2019 ett regeringsuppdrag att öka kännedomen om Agenda 2030 för skolpersonal.

Systematiskt hållbarhetsarbete krävs

Sverige ligger också i framkant vad gäller styrdokument. Hållbarhet finns med i läroplanen för hela skolan och i högskolelagen framgår det tydligt att högskolan ska främja hållbar utveckling.

Samtidigt finns mycket kvar att göra. I Sveriges senaste rapport till FN om arbetet med hållbarhetsmålen konstateras att Sverige måste stärka de kunskaper som behövs för att nå klimatmålen, och att mer behövs för att förstå hur utbildning för hållbar utveckling faktiskt tillämpas i skolan. Enligt granskningar av Universitetskanslersämbetet och Skolinspektionen saknas ofta ett systematiskt arbete kring hållbarhet.

Där utbildning för hållbar utveckling fungerar bäst är orsaken ofta att eldsjälar driver arbetet, snarare än att perspektivet är väl förankrat i verksamheten. För att komma vidare behövs ett tydligt politiskt ledarskap och organisatoriskt stöd för att möta upp de ambitiösa skrivningarna i styrdokumenten.

Att integrera hållbarhet i all utbildning är ett arbete som kommer att ta lång tid. Just därför måste vi nu kavla upp ärmarna och sätta igång och ta ytterligare steg från ord till handling.

debatt@altinget.se