V och C vill skriva av studielån för vårdpersonal i glesbygd

Både Centerpartiet och Vänsterpartiet vill att vårdpersonal i glesbygd ska kunna får skriva av sina studielån. ”Jag hoppas att även regeringen ser nyttan i detta”, säger partiledare Muharrem Demirok (C) till Altinget.

Vänsterpartiet vill ha ett totalförbud för hyrpersonal i vården från 2027. Partiledare Nooshi Dadgostar säger till TV4 att partiet sett hur användningen av hyrpersonal har vuxit. 

– Det skadar våra möjligheter att premiera den fasta, erfarna personalen, säger hon. 

För att förverkliga ett förbud föreslår V ett tiopunktsprogram i den skuggbudget som presenterades i måndags.

Som en av punkterna föreslås att vårdpersonal som väljer att bo och arbeta i glesbefolkade regioner ska få sina studielån avskrivna med en tiondel per år, så att hela studielånet är avskrivet efter tio års arbete.

Därmed sällar sig V till både Centerpartiet och Kommunutredningen, som har liknande förslag. 

– Centerpartiet har haft det som förslag ganska länge. Människor som väljer att flytta till glesbygd, de ska kunna få sitt CSN-lån avskrivet. Det är bara välkommet att fler hakar på, säger C-ledaren Muharrem Demirok till Altinget.

Norskt system

2020 föreslog Kommunutredningen att en nedskrivning av studieskulder skulle utredas för att underlätta personalrekrytering. 60 kommuner skulle kunna vara aktuella. I utredningen hänvisades till ett motsvarande system som använts i Norge sedan 1990-talet. Enligt utredningen skulle avskrivningstakten kunna vara 10 procent per år och då minst 3 000 kronor och högst 30 000 kronor per person och år.

”De studielån som kan komma ifråga för nedskrivning ska avse högskolestudier. Studierna bör därtill ingå i en utfärdad akademisk examen”, skriver utredaren och pekar också på tre avgränsningsfrågor för en ny utredning:

Vilka studier som skulderna ska avse, vilka delar av landet som ska omfattas och om personen måste både bo och arbeta i området eller om det räcker att vara anställd av en arbetsgivare i den aktuella kommunen. 

När det gäller det sistnämnda är Kommunutredningen tydlig. För att lånen ska skrivas av ska personen både bo och arbeta i kommunen och utredaren skriver också att det borde vara rimligt att kunna ange en lägsta tjänstgöringsgrad, exempelvis minst 50 procent.

”Kommunutredningen bedömer att ett förslag som utgår från bosättning och anställning kan bidra till att dels underlätta rekrytering av akademiker till dessa områden, dels öka möjligheterna att behålla arbetskraft med en akademisk examen”, skriver utredaren. {{toplink}}

Sedan förslagen kom har flera socialdemokratiska riksdagsledamöter skrivit motioner i frågan, men partiet har inte tagit ställning. 

– Vi har inget sådant förslag. Vi får se vad våra arbetsgrupper tycker och tänker, det har ju diskuterats i olika omgångar. Det är viktigt att det finns ett bra studiemedelsystem som gör att människor har råd att studera oavsett vem som är ens föräldrar, och att det finns utbildningsmöjligheter som gör att man kan ta framtidens jobb, säger Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson, till Altinget. {{toplink}}

Beslutskedja: Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

14/2
2017
17/10
2017
8/1
2018
23/2
2018
15/3
2018
14/5
2018
23/5
2018
27/11
2018
17/4
2019
19/2
2020
19/2
2020
21/2
2020
21/2
2020
2/7
2020
30/9
2020
30/9
2020
13/10
2020
22/1
2021
2/6
2021
1/12
2022
2/5
2024

,

Forrige artikel Boverkets förslag: Sänk kraven på tillgänglighet i studentbostäder Boverkets förslag: Sänk kraven på tillgänglighet i studentbostäder Næste artikel Det ska de nya sfi-kurserna innehålla Det ska de nya sfi-kurserna innehålla
Skolverket ska spara

Skolverket ska spara

Regeringen drar ner på Skolverket med 80 miljoner i budgeten. Anledningen är att myndigheten ska effektiviseras.