”Fysioterapeuten har blivit en självklar del i teamet kring covidpatienten”

Malin Nygren-Bonnier är utsedd till Årets fysioterapeut 2021 för sin tidiga forskning och rehabilitering för covidpatienter. Hon menar att framgången stavas samverkan i ett team med flera olika professioner. ”Redan tidigt under första vågen insåg vi att covid-19 hade en stor påverkan på lungorna” säger hon till Altinget.

Fysioterapi har varit en viktig del av rehabiliteringen av svårt covidsjuka patienter, både på sjukhuset men även i efterhand. Forskaren och fysioterapeuten Malin Nygren-Bonnier har blivit utnämnd till Årets fysioterapeut av organisationen Fysioterapeuterna.

I juryns motivering prisas hennes ”breda arbete med rehabilitering efter Covid-19” och att hon att hon varit ”tidig med att starta forskning inom området”.

Varför lyckades du sätta igång så tidigt?

– Det beror nog delvis på att jag har en förenad anställning mellan Karolinska institutet och på och på Karolinska universitetssjukhuset. Jag jobbar både kliniskt och med forskning parallellt, vilket gör att jag snabbt kan få flera perspektiv, säger hon till Altinget.

 

I juryns motivering framhålls även Malin Nygren-Bonniers insats för hela professionen:

”Malin har drivit professionen och professionens kunskap framåt och tydligt visat på teamets betydelse vid rehabilitering efter Covid-19.”

– Det är inte bara jag som ska ta åt mig äran, jag har många kollegor runtomkring mig som bidragit till framgångarna, betonar hon flera gånger under intervjun.

ARDS: ”Alla vändes magliggande”

Men att det blev hon som fick utmärkelsen är nog ingen slump. Malin Nygren-Bonnier har forskat i respiration och cirkulation, vilket blivit högaktuella områden på iva under coronapandemin.

Många covidpatienter på iva drabbades av det akuta tillståndet ARDS – acute respiratory distresssyndrome – när bara en liten del av lungan ventileras till slut och kroppen inte syresätts ordentligt. Detta var ett av skälet till att så många lades i respirator.

– Jag gick själv in och jobbade på iva när det var kris, och såg alla dessa patienter och hur sjuka de var. Redan tidigt under första vågen insåg vi att covid-19 hade en stor påverkan på lungorna, men nu vet vi hur det även involverar andra organsystem säger hon.

Det var då hon och hennes kollegor insåg att man behövde vända på patienterna för att lungorna skulle kunna jobba bättre.

 

– Det var därför alla vändes till magliggande och tillbaks varje dygn, säger hon.

Insikten ledde till att de snabbt började utbilda vårdpersonal.

– Många kände inte till hur viktig positionen är för andningen och för att undvika trycksår, säger hon.

Hönan eller ägget

Ganska snart öppnades postcovid-mottagningar där man följde upp både fysiska och psykiska funktioner.

– Det var uppenbart att det behövdes rehabilitering av olika slag. Då började jag fundera över hur det kan bli så för just den här patientgruppen. Är det själva covid-19 eller är det iva-vården i sig som medför fysisk funktionsnedsättning?

Malin Nygren-Bonnier och hennes kollegor var snabba med att rigga den kliniska uppföljningen.

– Folk från infektion och kardiologen ville också vara med och följa patienterna. Det startades en postcovid-mottagning på Karolinska i Solna för sjukhusvårdade.

– Men det började även komma hemmavårdade, patienter som inte legat på sjukhus, men som ändå hade kvar symptom och som sökt sig till primärvården, säger hon.

Samverkan inom teamet

Samverkan mellan de olika professionerna inom teamet har varit upplysande och ökat kvaliteten på rehabiliteringen.

– Som fysioterapeut kan jag exempelvis se och bedöma patientens fysiska förmåga vid ett gångtest och notera hur syresättningen påverkas och kanske sjunker eller att pulsen är onormal. De olika aspekterna från hela teamet hjälper oss gemensamt att förstå vad som händer och vad patienten behöver för vård, säger Malin Nygren-Bonnier.

Flest i primärvården

Hon påpekar att fysioterapeuters styrka är att individanpassa insatser beroende på vad som behövs i olika faser av tillfrisknandet

– Därför kan vi finnas med i hela vårdkedjan både för patienter. Vi följer både patienter som legat inne på iva och de som finns i öppenvården, säger hon

– Det finns många kollegor inom primärvården som bedömer och rehabiliterar, även inom kommunen. Det är nog där de flesta patienter behandlas, skulle jag tro.

Nationell plattform för alla

Fysioterapeuterna startade tidigt en nationell plattform som stöd till alla fysioterapeuter ute i landet. Men plattformen har också varit öppen för kollegor inom bland annat kommunerna, primärvården och akutsjukvården.

– Där har vi pratat om vilka symptom vi ser, hur vi ska mäta och vilka interventioner vi ska använda, säger Malin Nygren-Bonnier.

– Vi har fortfarande möte en gång i månaden. En viktig del är att sprida kunskap. Vi har även haft många föreläsningar för bland andra patientföreningar, andra regioner och våra grannländer.

Har coronapandemin gett fysioterapin som område en skjuts?

– Fysioterapeuten har blivit en självklar del i teamet kring covidpatienten. Och kanske har vi fått en mer framträdande roll generellt. Men vi har alltid varit duktiga på rehabilitering, och bland andra patientgrupper är vi en stark profession sedan länge.

Forrige artikel Hallå där Elisabet Lann – Göteborgspolitikern som vill in i KD:s partistyrelse Hallå där Elisabet Lann – Göteborgspolitikern som vill in i KD:s partistyrelse Næste artikel Budget 2022: Folkhälsomyndigheten får mindre pengar än väntat Budget 2022: Folkhälsomyndigheten får mindre pengar än väntat
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.