NSPH: Nationella Hjälplinjen behövs mer än någonsin

DEBATT. I coronakrisens skugga är risken att fler drabbas av psykisk ohälsa stor. Vi kräver att stödlinjen för psykisk ohälsa återinförs, skriver Anki Sandberg från Nationell samverkan för psykisk hälsa. 

Anki Sandberg
Ordförande, Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH)


Den kris som vi nu upplever saknar motstycke i modern tid. Ett virus sprider sig som en löpeld och sätter hela samhällen, världsekonomin och oss själva i gungning.

Katastrofala följder

I spåret av pandemin kommer människor runt omkring oss att drabbas på många sätt. I vissa fall direkt av viruset, men i många fler fall av dess följdverkningar i form av utebliven vård och omsorg, sämre möjligheter till stödinsatser inom skola och socialtjänst, social isolering, arbetslöshet, konkurser och andra stora personliga påfrestningar. Många som redan upplever utsatthet och otrygghet i hemmet riskerar att fara än mer illa.

Risken att fler drabbas av psykisk ohälsa är stor. För den som redan befinner sig i en utsatt situation på grund av psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning riskerar den här utvecklingen att förvärra livssituationen då tillgängligheten på specialiserad psykiatrisk vård och medicin kan begränsas ytterligare i krisens spår.

Det kan få katastrofala följder, både för individen själv och de anhöriga.

Tragisk nedläggningen

I en denna svåra tid då vi söker nationell samling och vägledning från våra myndigheter blir vi nu än en gång påminda om det tragiska i nedläggningen av nationella Hjälplinjen. Den var en enkel väg in för alla i behov av krisstöd på grund av psykisk ohälsa. Den byggdes upp av oss brukarorganisationer och vilade på en stadig professionell grund.

Tillgänglig hjälp

När allt fler kommer att känna av de negativa konsekvenserna av coronakrisen kommer behovet av en nationell hjälplinje för psykisk ohälsa öka för varje dag som går.

Linjen stängde så sent som vid årsskiftet. Vi är nu i ett extraordinärt läge där Hjälplinjen behöver öppnas igen. Det skulle betyda att hjälp blev mer tillgänglig för de som redan är extra utsatta. Det kan rädda liv – något hela samhället nu är inriktat på.

Lösning bortom regional självtillräcklighet

I spåren av den här krisen har regeringen gång på gång visat att beslut som i vanliga fall tar lång tid att förverkliga kan fattas mycket snabbt. Min förhoppning är att det ska gälla även återinförandet av Hjälplinjen, och här hitta en konstruktiv lösning bortom regional självtillräcklighet.

Går emot regeringens satsningar

För den som behöver fler argument för behovet av en gemensam Hjälplinje har vi tidigare pekat på att trycket på de övriga, ideellt drivna, hjälplinjerna redan är för stort. Vi har tidigare framfört att regionernas ovilja att fortsätta finansiera tjänsten kommer slå tillbaka då det kan leda till ökande kostnader om färre erbjuds stöd i ett tidigt skede. Det går också direkt emot regeringens satsningar på suicidprevention samt utfästelserna att det ska bli lättare att söka hjälp.

Hörsammas vår uppmaning 

En nationellt sammanhållen stödlinje som erbjuder tillfälligt stöd vid psykisk kris eller svåra livssituationer via en jourtelefon som är öppen alla dagar i veckan behövs mer än någonsin.

Min förhoppning är att vår uppmaning hörsammas av dem som har makt att fatta beslutet. Vi hjälper gärna till för att se detta förverkligat.

Forrige artikel PRO: Äldre måste få mer digital kunskap för att inte bli ensamma PRO: Äldre måste få mer digital kunskap för att inte bli ensamma Næste artikel KD: Vi måste hjälpa utsatta barn som far illa om skolorna stänger KD: Vi måste hjälpa utsatta barn som far illa om skolorna stänger
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.