Psykologförbundet: Tre fokusområden som bryter utvecklingen

 

Förra veckan bjöd SKL:s projekt Uppdrag psykisk hälsa in till en kraftsamling för psykisk hälsa. Det blev också uppenbart att satsningar redan gjorts utan att situationen blivit bättre. Sveriges psykologer har kunskaperna att lösa många av problemen tillsammans med övriga professioner i vården. Vi vet att förutsättningar fortfarande finns men om det ska lyckas så behövs uthållighet och långsiktighet i insatserna.

Vänd utvecklingen

Sveriges psykologförbund har satt fokus på tre områden som är avgörande för att vända utvecklingen:

1.  Tillgängliga lärmiljöer som främjar lärande, hälsa och utveckling och tidiga insatser för barn
   
   En av de största riskfaktorerna till psykiska ohälsa är att inte ha en genomgången skola med fullständiga betyg. Utan betyg minskar chansen att komma ut på arbetsmarknaden och ökar risken för utanförskap och psykisk ohälsa. I dag klarar endast två tredjedelar sig genom skolsystemet och med fullständiga gymnasiebetyg.
   
   Därför behövs en skola där alla elever, utifrån sina förutsättningar, får stöd att klara skolan men även att man skapar en kultur med tillgängliga lärmiljöer som främjar lärande, hälsa och utveckling. Det behövs fler psykologer i elevhälsan som ges förutsättningar att arbeta med tidiga hälsofrämjande insatser. Det är alltför vanligt att man sätter in insatser då skadan redan är skedd.
   
   Ju tidigare nödvändiga insatser kan ges desto bättre. En ökad satsning på mödra- och barnhälsovården och på förskolan är nödvändig.
   
   
2. En jämlik psykisk hälsa med friska arbetsplatser och gott ledarskap
   
   Sjukskrivning för psykisk ohälsa är den enskilda största orsaken till långa sjukskrivningar. Det handlar om stress, depression och ångest. Vanligast är det för yrkesarbetade kvinnor inom vård, omsorg och utbildning.
   
   Brister i arbetsmiljö, att det är kontaktyrken samt kompetensbrist utpekas som några av orsakerna. Yrkesval ska inte ha betydelse för om man drabbas av psykisk ohälsa. Arbetsgivare misslyckas med att lösa problemen som på kort sikt påverkar ekonomiskt redan pressade organisationer. På lång sikt är en bättre arbetsmiljö en förutsättning för att klara kompetensbehovet inom vården.
   
   En viktig åtgärd är att förbättra förutsättningarna för chefer som ofta har många medarbetare, små mandat och stort ansvar – riskfaktorer för den egna såväl som medarbetarnas hälsa.
   
   
3. Tillgång till evidensbaserad psykologisk behandling med kvalitet
   
   Samhället förändras, sjukdomspanoramat och den medicinska utvecklingen likaså. Många som söker hjälp på vårdcentral söker för psykisk ohälsa. Ett fåtal får den psykologiska behandling som rekommenderas, andra får medicin men många får ingen hjälp alls.
   
   Att vårdcentraler fortfarande är rustade för somatisk sjukdom medan behoven allt oftare handlar om psykisk ohälsa är ett problem som drabbar individen och samhället. Glädjande nog har regeringen initierat ett uppdrag att utreda snabbare stöd vid psykisk ohälsa. Det är viktigt att detta stöd baseras på evidens och kompetens så att det inte blir ett snabbspår med marginell effekt.

Axla utmaningarna

Vi läser dagligen alarmerande rapporter om att barn och ungas psykiska ohälsa ökar, alltfler personer blir långtidssjukskrivna i sjukdomar relaterade till psykisk ohälsa och att hälso- och sjukvården inte har resurser för att hjälpa alla de som behöver.

Alla samhällssektorer har ett ansvar för den psykiska hälsan. Sveriges psykologförbund med medlemmar är redo att axla utmaningarna. Gäller det samma för politiken? Det är nu som vi måste ta krafttag och satsa om det inte ska bli för sent.

debatt@altinget.se