Act Svenska kyrkan: Vi oroar oss för regeringens biståndspolitik

Af Erik Lysén
Chef Act Svenska kyrkan

Vi ser fram emot att samverka med bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forsell och hoppas att etablerade, goda former för dialog mellan regering och svenska biståndsorganisationer fortsätter. Vi ställer oss dock frågande till att regeringen saknar en minister med särskilt ansvar för internationellt utvecklingssamarbete. Samverkan mellan bistånd och handel är inte fel, men det behöver göras med en tydlig respekt för områdenas olika förutsättningar och mandat. Sveriges ekonomiska egenintresse ska inte styra inriktningen på biståndet, det vore att bryta mot internationella åtaganden och principerna för utvecklings- och biståndseffektivitet.

Avsaknad av feministisk utrikespolitik

Det är välkommet att regeringen vill hålla kvar det regelbaserade internationella systemet, respekt för FN-stadgan och skydd för mänskliga rättigheter. Men då måste FN ha resurser. Det starka fokuset på närområdet kan uppfattas som att Sverige prioriterar ned det globala samarbetet i FN:s regi.

Fortsatt fokus på demokrati, fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter, samt kvinnors rättigheter är mycket välkommet. Samtidigt noterar vi avsaknaden av en feministisk utrikespolitik och uppmanar regeringen att fortsätta med ett tydligt politiskt ramverk för jämställdhet och jämlikhet i världen. Det är viktigt att den ökade satsningen på humanitärt bistånd inte får ske på bekostnad av ett långsiktigt utvecklingssamarbete. Det humanitära biståndet fungerar inte utan långsiktiga och förebyggande insatser.

Att använda biståndet för att ”motverka irreguljär migration” är ineffektiv symbolpolitik och skapar oreda i biståndspolitiken. Målet för biståndet är att stödja människor som lever i fattigdom och förtryck, och det är mot dessa mål som vi värderar resultat. Mot vilka mål ska ett bistånd som används som medel för ökad återvandring utvärderas?

FN behöver resurser

Som civilsamhällesorganisation är vi oroliga för att regeringen ökar stödet till oss på FN-systemets bekostnad. Det multilaterala samarbetet behövs mer än någonsin, i samverkan med civilsamhället. Kärnstöd ger möjlighet för FN att agera snabbt vid omvärldsförändringar. Inte minst under pandemin har svenskt kärnstöd varit helt avgörande för att FN har kunnat agera snabbt och flexibelt. Genom att arbeta strategiskt med FN-stöden kan Sverige också få stort genomslag för prioriteringar på jämställdhet, demokrati och klimatomställning i flera globala sammanhang.

debatt@altinget.se