Därför borde vi se värdet av det värdelösa vetandet

När alla Nobelpristagarna nu har utsetts är det en fundering som stannar kvar. Jag har noterat liknande kommentarer om pristagarna i medicin och fysik, Katalin Karikó och Anne L’Huillier. Den förras forskning har bidragit till att vi så snabbt kunde få fram vaccin mot covid-19, den senare belönas för ”experimentella metoder som genererar attosekunder av ljus för att studera elektrondynamik i materia”.

Grundforskning utifrån egna intressen

Nej, jag förstår inte jag heller. Men när Vetenskapsrådet säger att upptäckterna har bidragit till viktiga tillämpningar inom halvledarfysik så anar man vikten av dem även som amatör.

”Utan grundforskning hade vi inte sett några av de vacciner vi har idag”, säger Ali Harandi, docent i klinisk immunologi på Sahlgrenska akademin, till SVT.

”Genom att Anne L’Huillier och hennes medpristagare har getts möjlighet att bedriva sin forskning, baserat på sina egna intressen, har de också lyckats göra banbrytande insatser inom fysikområdet”, sade Mattias Marklund på Vetenskapsrådet i ett pressmeddelande.

Jag kommer att tänka på ett parallellt resonemang i Nystas delrapport ”Stärkta förutsättningar för civilsamhället”. Där skrev Johan Oljeqvist och Negin Tagavi: ”Två av Sveriges stora komparativa fördelar är dels en stark tillitskultur och förekomsten av en av världens mest intensiva och diversifierade civilsamhällen. Det vi idag tycker verkar vara oväsentligt kan vara lösningen på morgondagens utmaning.”

Värna ekosystemen

I båda fallen finns en sorts kontraintuitiv insikt som kan vara svår för politiken att stå upp för i budgettider med begränsat ekonomiskt reformutrymme. Skattebetalare vill se vilka resultat deras pengar förväntas uppnå och när, medan de insatser som värnar ett gynnsamt ekosystem i en obestämd framtid kanske är de som kommer att leda till de verkliga resultaten.

Annorlunda formulerat: Från politiskt håll finns det en drivkraft mot att hellre satsa på en nytt skrytbygge som ”sätter kommunen på kartan” än att använda resurserna till att säkra investeringar som ser till att VVS-system och grundläggande infrastruktur fungerar som det ska.

Praktisk tillämpning

Abraham Flexner (1866–1959) gav 1939 ut en essä som heter “The usefulness of useless knowledge”. I den hävdade han att grundforskning, driven av nyfikenhet snarare än resultatkommando från politiskt eller institutionellt håll, är det som i längden brukar leda till stora vetenskapliga landvinningar med praktisk tillämpning.

Han grundade 1930 Institute for avdanced study i Princeton New Jersey. Den bakomliggande idén var sökande av kunskap för kunskapens egen skull. I dag finns tio institut i världen som bygger på samma modell, bland annat Swedish Colleium for Advanced Study i Uppsala.

Reduceras till tjänsteleverantör

Tillbaka till Johan Oljeqvist och Negin Tagavi, som i rapporten fortsatte med ett resonemang om att civilsamhället behöver rörelsefrihet ”för att kunna utvecklas på ett trovärdigt sätt gentemot de målgrupper man har att nå. En ökad styrning gör att civilsamhället riskerar att reduceras till tjänsteleverantör som inte kan utveckla sin potential eller utgå från invånarnas behov.”

Långsiktigheten kan med andra ord vara något av det viktigaste vi har i en tid då allt förväntas ge resultat direkt. Tillsammans med insikten om att vi nog borde uppgradera värdet av så kallat värdelöst vetande.

anders@altinget.se