Demoskop: Kommunpolitiker positiva till civilsamhälle och idéburen välfärd

– Det är glädjande med det starka stödet hos kommunpolitikerna från alla partier, både för mer samarbete med idéburen sektor och för civilsamhället generellt, säger Karin Liljeblad, branschexpert idéburen välfärd hos Fremia.

Göteborg sticker ut

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en samverkansform mellan de båda sektorerna som används allt oftare, men på vilket sätt skiljer sig åt mellan olika kommuner.

– Vi ser en nyfikenhet, framför allt i Västsverige. Göteborg sticker ut som en kommun där man arbetar strukturellt med IOP-er för att lösa samhällsutmaningar. Ett exempel är staden med hjälp av idéburna aktörer möter behovet hos ukrainska flyktingar.

Karin Liljeblad tror att de som har prövat IOP-er blir mer positiva.

– Göteborg har lång erfarenhet, de har använt IOP under flyktingkrisen och senare för att skapa trygghet på gator och torg, så de har en vana. På Famnas konferens nyligen berättade enhetschefen Ingela Andersson från Göteborgs stad att de har starkt stöd från politikerna och att det inte finns något motstånd inom förvaltningen.

– Men det finns en osäkerhet kring IOP-ers rättsliga status. Det är därför Fremia och Famna fortsätter att driva frågan om att det behövs en lag. Vi vill att civilminister Erik Slottner (KD) tillsätter en utredning. Inte om det behövs en IOP-lag, utan om hur en sådan lag ska utformas, säger Karin Liljeblad.

Ny lag ger möjigheter

Sedan årsskiftet kan kommuner och regioner reservera vissa upphandlingar och LOV-kontrakt åt idéburna aktörer i välfärden, efter att en ny lag trädde i kraft. I undersökningen svarar nästan en fjärdedel ”vet ej” på frågan om de tycker att deras kommun ”ska genomföra upphandlingar eller införa LOV-system som är reserverade för idéburna organisationer?”

Ska man tolka det som att det fortfarande finns en osäkerhet kring det juridiska utrymmet?

– Jag skulle tolka det som att många inte har koll på att vi har en ny lagstiftning som ger de här möjligheterna. Dessutom har den inte använts då den bara har funnits sedan årsskiftet. Det kan vara en orsak till att kommunpolitiker är lite avvaktande. Därför är det viktigt för oss att få fram goda exempel på reserverade kontrakt som har gett bra resultat som vi kan peka på. Det måste bli verkstad, säger Karin Liljeblad.

{{toplink}}

Ytterligare ett resultat från undersökningen är att 90 procent av de tillfrågade svarar ja på frågan om de tycker att deras kommun ska stärka civilsamhällets förutsättningar att bidra till samhällsutvecklingen.

Miljöpartiet ligger högst både när det gäller reserverade kontrakt till idéburen välfärd, fler IOP-er och en önskan om att stärka civilsamhällets bidrag. Din reflektion?

– Vi kan konstatera att de är ett parti som ofta har ett stort engagemang för civilsamhället. Den stora grejen tycker jag ändå är att det finns ett stöd inom alla partier.

Vad tänker du i övrigt om skillnaderna mellan partierna?

– Jag noterar att när man tittar på frågan om reserverad upphandling och LOV, så ser vi att partilinjerna bland kommunpolitikerna skiljer sig lite åt jämfört med vid riksdagsbeslutet. De som stod bakom riksdagsbeslutet var S, MP, V, KD och L. Men bland kommunpolitikerna ser vi att det är de gamla allianspartierna tillsammans med MP som är positiva. S, V och SD är i undersökningen lite mer skeptiska, säger Karin Liljeblad.

anders@altinget.se