Försörjningsstödet räcker inte för Sveriges fattiga

I ett av världens rikaste länder tvingas människor att gå hungriga och i desperation vända sig till välgörenhetsorganisationer. Nu behöver regeringen hjälpa de allra fattigaste, skriver representanter för EAPN Sverige – Europeiska anti-fattigdomsnätverket i Sverige.

Af EAPN Sverige
Se undertecknarna i rutan nedan

”Jag måste välja – skor till mitt barn eller mat på bordet. Vi planerar och snålar men matpengarna räcker inte”. Det är en röst bland många i Verdandis verksamheter. Vi ser att de som lever på försörjningsstöd och ensamstående föräldrar nu drabbas hårt av skenande el- och livsmedelspriser.

Människor går hungriga

Sedan 90-talet har gruppen ensamstående föräldrar med låg ekonomisk standard ökat från 12,5 procent till 37,5 procent. De som också är hårt drabbade är de som lever på försörjningsstöd, en grupp på 784 000 personer. De lever på existensminimum med cirka 3 000 kronor för mat per månad och 170 kronor per månad därutöver till sådant som kläder och mediciner. Livet blir mycket svårt när den som redan lever på gränsen och knappt har pengar till det allra nödvändigaste drabbas av kraftigt höjda priser på basvaror.

Fattigdomen drabbar nu stora grupper av människor mitt i välfärdssamhället Sverige. I ett av världens rikaste länder tvingas människor att gå hungriga och i desperation vända sig till välgörenhetsorganisationer. Trycket är enormt på Frälsningsarméns frivilliginsatser. Likaså i Verdandis verksamheter ökar de som frågar efter en smörgås eller en kopp kaffe.

De fattiga blir fler och fattigare. 1,4 miljoner människor är drabbade. Hur många det blir framöver återstår att se med de kriser vi har att hantera. Regeringen har som bekant varnat för en kommande krigsvinter och vi ser att inflationen, räntorna och elpriserna skenar.

De fattiga ignoreras

Journalisten Andreas Cervenka efterlyste nyligen ett låginkomstförbund som kan föra talan för de fattigaste. Det finns och vi jobbar förtvivlat med att beskriva vår verklighet för politiker och makthavare. Men vi har inte de resurser som krävs för att bedriva en kraftfull marknadsföring och de resurser vi har behöver prioriteras för att driva våra praktiska verksamheter.

Låginkomstförbundet, eller EAPN, Europeiska anti-fattigdomsnätverket i Sverige, som vi heter, kräver en 25-procentig ökning av riksnormen för försörjningsstödet. Det skulle innebära 800 kronor mer i månaden för de allra mest utsatta i vårt samhälle. Och vi får också stöd för den tanken från ekonomkåren. ”Stödet för att kompensera för den inflation som vi ser nu måste riktas till dem som har det allra sämst”, säger Annika Vinsth, chefsekonom på Nordea i en intervju i P1. Vi kan inte göra annat än att instämma.

Regeringen måste snarast höja riksnormen för försörjningsstödet. Vi kräver 25 procent i höjning av riksnormen utifrån det vi ser och hör i våra dagliga verksamheter. Den tillträdande regeringen måste höja riksnormen nu.

Forrige artikel Stor okunskap om den kooperativa företagsformen inom svensk högskola Stor okunskap om den kooperativa företagsformen inom svensk högskola Næste artikel Varför kan inte Sverige få stopp på hemlösheten? Varför kan inte Sverige få stopp på hemlösheten?
Trots kritiken – myndigheter slås samman

Trots kritiken – myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med förslaget att slå samman Myndigheten för stöd till trossamfund med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Däremot kommer Konstnärsnämnden inte att inordnas i Statens kulturråd.