MUCF: Demokratin i fara när partier portas från klassrummen

MUCF har sedan 2002 haft regeringens uppdrag att anordna skolval till riksdagen och sedan 2014 till EU-parlamentet. I sin utvärdering av förra årets skolval, där 390 000 elever deltog, skriver de:

”MUCF:s utvärdering visar att genom att möta politiska partier blir eleverna både mer intresserade av politik i allmänhet och av att bli medlemmar.”

– Vi har lagt förslag om att skolorna i mycket större utsträckning borde ta in partier och ungdomsförbund för att ta debatt. Tyvärr skedde en förändring i skollagen 2018 som innebär att rektorerna bestämmer, och det har gjort det svårare för ungdomsförbunden att komma in i klassrummen. Jag tror att det är en fara för demokratin på sikt, säger Lena Nyberg, gd för MUCF, till Altinget.

MUCF:s fokusrapport för 2021 visade att en stor andel av dem som var med i ett parti hade föräldrar, syskon eller nära anhöriga som redan var medlemmar.

– I fokusrapporten studerade vi hur ungdomsförbunden kunde rekrytera. Då sa många ungdomar att de aldrig ens hade fått frågan om de ville gå med, säger Lena Nyberg.

Besök stoppas

– Tanken med förändringen i skollagen var att rektorerna skulle få skapa regelverk, i stället stoppar de väldigt ofta politiska besök över huvud taget. Det var inte syftet, fortsätter hon.

Det är Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, som svarar för kapitlet om politiska partiers skolbesök. Han skriver att skolbesöken är ”…den viktigaste rekryteringskanalen av nya medlemmar för de politiska ungdomsförbunden och i förlängningen de politiska partierna”. Två faktorer i Bolins enkätundersökning sticker ut.

• Besöken från ungdomsförbund och partier är betydligt vanligare i kommunala skolor än i friskolor.
• Gymnasieelever får träffa de politiska företrädarna betydligt oftare än högstadieelever.

– Vi har lagt förslag om att låta se över regelverket och beslutanderätten, för detta har förfelats, säger Lena Nyberg.

Vilken respons har ni fått från regeringen?

– Vi har inte fått någon respons från varken den förra eller den nuvarande regeringen. Men de ungdomsförbund jag pratat med delar helt våra tankar.

SSU:s förbundsordförande Lisa Nåbo känner igen sambandet mellan tillträde till klassrummen och möjligheten att värva nya medlemmar. Och att de allt oftare får nej.

– Absolut. Jag har varit aktiv sedan 2010 och har sett utvecklingen mot att det blir allt svårare att få tillträde till gymnasieskolor, säger Lisa Nåbo till Altinget.

Vad tror du att det beror på?

– Jag tror att det både har med det politiska samhällsklimatet och med lagändringen 2018 att göra. Jag ser det här som ett demokratiproblem. Vi har ett politiskt system där många engagerar sig ideellt. När Magdalena Andersson engagerade sig politiskt så var det i samband med att SSU stod på hennes skola i Uppsala. I många andra länder ser man hur politiken går i arv, och så vill inte vi ha det. Om människor oavsett bakgrund är med, så får vi en mer demokratiskt legitim mångfald.

– En del rektorer och kommuner säger att de bara bjuder in oss i samband med valen. I så fall hinner de elever som går i ettan på en treårig linje inte träffa oss.

Har ni bett moderpartiet om stöd med att ta upp frågan?

– Ja, det har vi, men framför allt de lokala representanterna eftersom skolan har kommunala huvudmän. Där ligger vi på kommunalråden för att de ska få rektorerna att förstå att politiska partier i skolcafét inte är ett hot utan en möjlighet, säger Lisa Nåbo.

anders@altinget.se