Ny modell ska stötta unga som varken arbetar eller studerar

En gammal sanning är att en gymnasieexamen är den viktigaste indikatorn på om man kommer att få jobb framöver. Fryshuset startade projektet 4uvas och involverade en rad aktörer för att bättre kunna stötta målgruppen.

– Vårt angreppssätt har varit socialt, vi öppnade därför processen och bjöd in flertalet aktörer. Vi började med att intervjua ungdomar och fick 707 svar. Därefter har vi djupintervjuat 14 ungdomar som varken studerar eller arbetar. Vi börjar alltid med vad ungdomarna själva vill. Sedan har vi samlat 50 representanter från olika sektorer som deltog i workshops, där vi tillsammans har tagit fram vår modell, säger Pernilla Yasin, till Altinget.

Hon är lokal projektledare på Fryshuset med ansvar för Malmö.

Individen i fokus

Det handlar om skola, region, socialtjänst, polis och andra aktörer som är relevanta för den person som behöver stödet.

– Via samordningsförbunden vill vi erbjuda supportpersoner. Det ska vara en utbildad yrkesgrupp som civilsamhället kan ha, som kan stötta och vägleda. Våra intervjuer visar att unga ofta blir hänvisade runt i systemet och det gör att de tappar förtroendet för det. Civilsamhället har redan ett förtroende hos målgruppen och kan bygga upp det hos de offentliga aktörerna, säger Pernilla Yasin.

Samverka över sektorsgränser

Att det behövs samverkan mellan många aktörer beroende på behoven är en av deras viktigaste slutsatser. Ett av förslagen är att man tillsammans ska ha en så kallad Samverkansplattform kring den unga person som ska ha stöd. 

– När man aktiverar ett samverkansprotokoll så sammankallas de aktörer som är relevanta. Om någon har hamnat i kriminella miljöer så kanske polisen ska med. Någon kanske lider av psykisk ohälsa och då ska kanske BUP vara med. Det beror på behoven.

Politiska förslag

De har också identifierat de politiska förändringar som skulle behövas. De ska därför skicka följande förslag till sex departement: Arbetsmarknads-, social-, utbildnings-, finans-, justitie- och kulturdepartementet.

• Förstärk lag 2003:1210 om Finsam, så att den även innefattar unga som varken arbetar eller studerar. Se till att samverkansplattformen implementeras i Samordningsförbundens struktur.
• Låt MUCF bli ansvarig myndighet för arbetet med uvas. De bör också ansvara för tillsyn och samordning så att lagen följs och Samverkansplattformen används.
• Utöka samordningsförbundens befogenheter så att de kan rikta upphandlingar till civilsamhället när det gäller målgruppen uvas. Ställ krav på samordningsförbunden att de säkerställer civilsamhällets medverkan i Samverkansplattformen.

– Samordningsförbunden kan rikta upphandlingar där man tar tillvara civilsamhällets styrkor. Vi vill inte fastna i projekt, för då tappar man erfarenhet och kunskap vid varje nytt.

Fick nej från ESF+

De står också i startgroparna med ett pilotprojekt i Nybro kommun. Men där har ett problem uppstått – finansieringen.  

– Vi har avsiktsförklaringar från kommunen, Arbetsförmedlingen, polisen och samordningsförbundet centrala Östergötland. Dessutom med förankring inom akademin i form av Umeå universitet. Vi sökte pengar från ESF-fonder, men tyvärr fick vi nej i tisdags, berättar Pernilla Yasin.

Ert upplägget och era slutsatser påminner mycket om modellen med sociala utfallskontrakt i Norrköpings kommun, men utan privata aktörer. Har ni sneglat på det?

– Vi har flera finansieringsmodeller i åtanke, det var en av dem. Fryshuset har haft ett sådant projekt tidigare, i Klippans kommun. Så vi hade ett möte med dem på Fryshuset som hade arbetat med Klippan. I de sociala utfallskontrakten går näringslivet in och tar den ekonomiska risken. Men vi fick känslan av att det är lite tidigt ännu, att man i Sverige kanske kommer att jobba mer på det sättet om några år, säger Pernilla Yasin.

{{toplink}}

anders@altinget.se