Riksrevisionen granskar stödet till civilsamhällets sociala organisationer

– Själva grundfrågan är om myndigheterna hanterar avvägningen mellan bidragens tillgänglighet och en godtagbar kontroll på ett effektivt sätt, säger Leif Svensson, projektledare på Riksrevisionen till Altinget.

Kan du utveckla?

– Kontrollen av hur de statliga medlen används är grundläggande för att medborgarna ska ha tillit till det offentliga. Där har myndigheterna en viktig roll när det gäller bidragsgivningens utformning, kontroll och uppföljning. Samtidigt ska organisationerna och deras medlemmar kunna bedriva sin verksamhet utan obefogad kontroll eller inblandning från offentliga aktörer.

Vad har ni mer för frågor?

– Vi kommer att titta på om regeringen styr och samordnar bidragsgivningen på ett ändamålsenligt sätt. Dessutom vill vi veta om regeringen och de myndigheterna som fördelar bidragen har tillräcklig kunskap om bidragsgivningens effekter, säger Leif Svensson.

Riksrevisionen har redan en pågående granskning av pandemistödet till idrott och kultur. Resultatet ska redovisas i april i år.

Granskningen av bidragen till studieförbunden ska redovisas i augusti. 

När det gäller Riksrevisionens granskning av bidrag till idrott och kultur så gäller den pandemistödet. Kommer det att ingå här också?

– Den granskning som vi nu inleder bygger på ett jämförande perspektiv. Genom att analysera hur fyra myndigheter hanterar sitt bidragsfördelande uppdrag, vill vi lyfta fram såväl bra som mer problematiska exempel. Vi tror att detta ska bidra med generell kunskap som andra myndigheter med liknande uppgifter kan använda.

De fyra myndigheterna är MUCF, SST, Jämställdhetsmyndigheten och Socialstyrelsen.

Men kan det bli aktuellt att titta på pandemistöden i det här fallet också?

– Pandemin är en extraordinär händelse som har krävt särskilda former för bidragsfördelning. Det är inte uteslutet att vi även tittar på det här också, men vi har inte hunnit så långt i planeringen ännu att vi kan säga det.

Nu har ni tre pågående granskningar av olika delar av civilsamhället. Är det ett tecken på att ni har identifierat stöden till civilsamhället som särskilt problematiska?

– Nej, det kan man inte säga. Det handlar om en angelägen verksamhet och om mycket pengar, säger Leif Svensson.

Som Altinget tidigare har rapporterat, finns det sammanlagt över 100 statliga bidrag till civilsamhället. De fördelas av 40 myndigheter med stöd av 80 förordningar och ett par lagar. 

Preliminärt ska Riksrevisionen redovisa resultatet i februari 2023.

anders@altinget.se