S-kritik mot public service-utredningen – innan den startat

En parlamentarisk kommitté under ledning av den tidigare KD-ledaren Göran Hägglund ska utreda nya villkor för public service. Men redan innan utredningsarbetet startat knakar det i fogarna mellan partierna.

Regeringen presenterade för ett par veckor sedan direktiven till den nya public service-kommitténs arbete. Det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, uppskattar att regeringen valt en parlamentarisk kommitté för att nå bred samsyn. Men partiets talesperson Lawen Redar sågar direktiven och är kritisk mot att oppositionen inte fått komma med inspel.

– Hade Tidöpartierna menat allvar med att söka ett brett parlamentariskt stöd så hade de gett oss chansen att komma in och tycka till om de här direktivskrivningarna. Om det är mot ett smalnande av public service-uppdraget vi går så kommer vi sätta oss på tvären. Det finns inte en chans att vi går med på det, säger hon till Altinget.

Olika bilder

Lawen Redar anser att ett smalare public service gynnar globala jättar som Google, Tiktok och Facebook på bekostnad av även andra svenska medieföretag.

– Det skulle betyda mindre svenskbaserad medieproduktion. Det kommer minska intresset för svensk mediebevakning och i förlängningen skada andra aktörer på den svenska mediemarknaden. Det är min absoluta övertygelse. Vi lever i 2023, inte i 1980.

Men att direktiven entydigt talar för ett smalare public service håller inte alla med om. Altinget pratade med utredningens ordförande Göran Hägglund i samband med att direktiven presenterades.

– Jag läser inte in att det ingår i direktiven, i varje fall inte på någon ”hur-nivå”. Utredningen är fri att titta på vad public service ska ha för uppgift. Det är en del av utredningens uppdrag. Där skulle en utredning kunna komma fram till att den vill snäva in, men den skulle också kunna komma fram till något annat. Det där är en diskussion som kommittén får ha och alla de politiska partierna ska få komma till tals.

Inga grundlagsändringar

En sak som i alla fall står tydligt är att utredningen inte får föreslå grundlagsändringar. Det fick inte heller den förra public service-utredningen som dock skrev att det var ”angeläget att den nya statliga utredningen om revidering av Yttrandefrihetsgrundlagen kommer med förslag som grundlagsskyddar public services oberoende”.

Därför ingick frågan i direktiven till YGL-utredningen. Men den landade i slutsatsen att det inte fanns brett parlamentariskt stöd för en sådan förändring och presenterade därför inget förslag.

Lawen Redar tycker att frågan skulle ha varit med på nytt i den nya public service-utredningen.

– Utredningen ska överhuvudtaget inte arbeta med förslag som går i den riktningen. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Hur vi ska utveckla för programbolagen att vara mer avskärmade från den politiska klåfingerheten har varit den stora mediepolitiska debatten under de senaste åtta åren. Men det vill man inte, säger hon och tillägger:

– Självklart är det Sverigedemokraternas stora vinst. De vill inte se ett förstärkt oberoende för public service-bolagen.

Går det att komma överens?

Lawen Redar tar upp fler exempel där hon tycker att direktiven går åt fel håll. Ett är formuleringen ”ökade möjligheter till granskning och sanktioner för granskningsnämnden”.

– Där undrar jag vad man är ute efter och vad man vill åstadkomma? Då svarar kulturministern att det inte är grundlagsändringar. Nähä, vad är det då och varför detta behov?

Det låter som att det kommer bli svårt att komma överens?

– Det beror på vilken ingång Moderaterna har i den här parlamentariska kommittén. Om tanken är att Tidöpartierna ska göra som de har gjort med direktiven, det vill säga inte ge oss en chans att komma in och säga vilka frågor som är viktiga för oss för att säkra ett brett parlamentariskt stöd. Då har vi ett problem, säger hon och fortsätter:

– Men om ambitionen är seriöst menad och man verkligen vill låsa upp knutar mellan partierna och komma överens långsiktigt och hållbart är självklart min ambition att vi inte ska politisera public service-frågorna utan att vi så långt som möjligt ska komma överens. Men då är det inte bara på Moderaternas och Sverigedemokraternas villkor. Då måste man förstå att man också behöver ha med oss socialdemokrater.

Beslutskedja: Långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service

23/2
2023
24/2
2023
10/3
2023
23/3
2023
3/4
2024
13/5
2024
13/5
2024
13/9
2024

Forrige artikel Barnens vädjan: ”Snälla Ulf, gör något” Barnens vädjan: ”Snälla Ulf, gör något” Næste artikel Barbro Westerholm har avlidit Barbro Westerholm har avlidit
Trots kritiken – myndigheter slås samman

Trots kritiken – myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med förslaget att slå samman Myndigheten för stöd till trossamfund med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Däremot kommer Konstnärsnämnden inte att inordnas i Statens kulturråd.